Världen brinner och vi med den

"Vi måste ställa om", skriver Nils Harnesk, socialdemokrat i Luleå.

"Vi måste ställa om", skriver Nils Harnesk, socialdemokrat i Luleå, i en gästkrönika på sidan 2 i NSD.

"Vi måste ställa om", skriver Nils Harnesk, socialdemokrat i Luleå, i en gästkrönika på sidan 2 i NSD.

Foto: Pär Bäckström

Gästkrönika2023-06-13 16:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I Kanada rasar enorma skogsbränder på grund av extrem torka. En yta motsvarande 40 procent av Norrbottens län har redan brandhärjats medan det fortsatt brinner på 414 platser, 239 av dessa bränder bedöms vara utom kontroll. 

Röken från bränderna har spritt sig över till USA:s östkust och lett till omfattande luftföroreningar som gör det farligt att vistas ute.

Bilderna från bränderna och städer i ständig skymning på grund av röken sätter allvaret i vad vi som mänsklighet står inför. Vi måste ställa om.

Samtidigt plågas Haiti av översvämningar efter kraftiga regnfall. Tusentals har mist sina hem. Bangladesh, Indien, Thailand och Laos utsattes för en period av extremvärme under två veckor i april med temperaturer på över 40 grader i hela regionen.

På Afrikas horn är Somalia, Etiopien och Kenya inne på sjätte året med extrem torka. 3,3 miljoner har flytt inom sitt eget land eller till andra länder i en av de längsta och svåraste torrperioderna som hittills dokumenterats.

Forskning visar nu att sommarens istäcke vid Arktis inte går att rädda vilket kommer att leda till mer extremväder såsom torka, skyfall och översvämningar i den norra hemisfären, det vill säga vår del av världen. 

Denna förändring har tidigarelagts med ett årtionde, till 2030, i den skenande takt klimatförändringarna som nu är inne i.

Den spanska regeringen vädjade i slutet av april till EU om krisstöd för att mildra konsekvenserna av den torka som i vissa regioner återkommit under de senaste fem åren. 

Närmare 30 procent av Spaniens terrotorium klassas som nödlägesdrabbat av torka och vattenreserverna är låga, i Andalusien ned mot 24 procent, vilket medfört skarpa restriktioner på bevattning vilket i sin tur slagit hårt mot jordbruket.

Klimatförändringarna märks i Norrbotten också. Medeltemperaturen vid kusten har ökat med i snitt tre grader vintertid mellan 2004-2018 och nederbörden har ökat med 30 procent. 

Trädgränsen flyttar upp på våra fjällsidor. Unika arter som fjällräv och röding är starkt hotade och kommer sannolikt försvinna när biotoper förändras och temperaturen stiger.

Allt detta borde genomsyra alla politiska debatter, all politik som genomförs och dominera det offentliga samtalet och journalistiken. Istället är det frågor som avskaffande av danstillstånd och plastpåseskatt och att dreva mot dragqueens som läser sagor eller hetsa mot de allra fattigaste i samhället som regeringen ägnar sig åt och som den offentliga debatten rör sig kring.

Världen brinner och vi med den.