Tolv dagar i Pello innebär en upplevelse av att glesbygden missgynnas. Kulturfientliga regionstyret minskar kulturbudgeten. Klimatpolitiken med ökade bensinskatter och subventioner till elbilar drabbar den lågavlönade glesbygdsbefolkningen. Glesbygdskommunerna har högst kommunalskatt, men oftast sämst service.
På 50- och 60-talen avfolkades glesbygden genom strukturrationaliseringen inom jord- och skogsbruk. Barnen i familjerna flyttade ut till arbete och utbildning.
På 70-talet infördes en glesbygdspolitik med aktiv arbetsmarknadspolitik som också stödde utflyttningsbygderna, gav anslag till service och uppskrivna kommunala skatteutjämningsbidrag.
Viljan fanns, men politiken kunde inte uppväga urbaniseringens starka krafter.
På senare tid kan man fråga sig om ens den politiska viljan funnits. Ett visst uppvaknande skedde i senaste valet.
En del nya insatser har gjorts, men hela tiden motverkar andra åtgärder och skapar försämringar i glesbygden.
På 70-talet sades att det behövs ett samhällsekonomiskt och inte bara företagsekonomiskt tänkande, sektorsövergripande samverkan och lösningar efterlystes, liksom en politik som utgick från en helhetssyn på människor och bygder.
Detta är bortblåst i ett nytt tidevarv präglat av minskad samhällsstyrning, privatiseringar, avregleringar och vinstmaximering som allenarådande handlingsparameter.
Vi åkte till apoteket i Pajala för att få ny medicin åt sonen. Medicinen i fråga fanns inte inne. Ni kan komma tillbaka om två dagar och hämta ut den, sa den apoteksanställde.
”Men då kan ni väl låta sända medicinen till utlämningsstället i Pello”, invände jag. Det hade fungerat tidigare.
Nu gavs svaret: ”Det är ett annat bolag, så det går inte.”
Ärendet tvingade oss att åka 22 mil till höga bensinkostnader och onödig tidsanvändning.
Tidigare har lokalbutiken sålt kronor till kunderna på sina kreditkort. Det har bankerna satt stopp för. Närmaste bankautomater för uttag i kronor ligger 55 km bort i Övertorneå och Pajala.
Nordea har dragit in sina kontor i Haparanda och Kalix. Har vi något ärende måste vi åka ända till Nordeas Luleåkontor 21 mil bort. Arbetsförmedlingen lägger ned mer än hälften av sina kontor.
Listan kan göras längre.
Glesbygden har tröttnat på allt prat och kräver mer verkstad.
Pelloborna med eldsjälen Allan Lehto i spetsen har själva skapat ett kombinerat äldreboende, förskola och matservering. Vad som behövs är ändrade synsätt, en ny politik och mer rättvisa åtgärder!