Sommaren 2020 har inte varit någon vanlig sommar. Jag hoppas ändå att du som läser det här, liksom jag, fått den avkoppling som behövs inför höstens arbete. För min och LO:s del har det arbetet nu rivstartat.
Förra veckan startade vi om de så kallade LAS-förhandlingarna, alltså förhandlingarna med arbetsgivarna om anställningsskydd och omställning.
Om vi inte kommer överens finns risken att förslagen från LAS-utredningen från i våras kommer att genomföras. Det vore förödande. Utredningen borde aldrig ha tillsatts och dess förslag bör kastas i närmaste papperskorg så snart som möjligt.
Vi vill utveckla, inte avveckla, den svenska modell där ett starkt anställningsskydd ger trygghet på jobbet för vanligt folk. För LO är inte heller nöjda med nuvarande lagstiftning.
Vi vill få bort allmän visstid, som i praktiken innebär att arbetsgivarna har fri rätt att avskeda arbetare, även om formen är en annan. Ett annat exempel är att ta bort möjligheten till så kallad ”hyvling”. Detta vill vi nu förhandla med arbetsgivarna om.
Men när jag hör borgerliga politiker och tyckare uttala sig om arbetslivet undrar jag om de ens känner till hur verkligheten ser ut för våra medlemmar idag? För problemet är inte att våra medlemmar har för mycket trygghet.
Problemet är tvärtom att otryggheten har ökat genom timanställningar, visstider och andra osäkra anställningar. Att då ytterligare öka otryggheten på jobbet vore ett slag i ansiktet på de som bär upp Sverige under coronakrisen.
Det skulle dessutom rubba maktbalansen mellan parterna, till arbetsgivarens fördel. Det skulle minska förutsättningarna att utveckla Sverige.
I oktober börjar också den vanliga avtalsrörelsen. Inför den har arbetsgivarna som vanligt sagt att det inte finns pengar till några löneökningar. Men det har de alltid sagt, i varje avtalsrörelse sedan urminnes tider. Det är deras jobb.
Vi i facket ska som vanligt se till så att våra medlemmar får bra betalt och vettiga arbetsvillkor. Det är vårt jobb.
Svenska arbetare behöver trygghet och Sverige behöver trygga arbetare. Vi tänker inte acceptera att politiker driver igenom försämrad anställningstrygghet. Vi tänker inte acceptera att de som med sitt arbete bär upp Sverige nekas välförtjänta löneökningar.
Vad våra medlemmar behöver nu är trygghet i jobbet, vettiga arbetsvillkor och höjda reallöner. Det ska vi se till att de får i höst. Och var så säkra, vi tänker inte vika ner oss.