Knappt två månader efter min födelsedag fick jag ett paket att hämta ut på postkontoret. Mitt namn och adress var skrivet med farsans tydliga handstil. ’
I paketet fanns det två presenter den ena presenten var en bok med titeln ”Vår seger var också er” författad av Bengt Säve-Söderbergh med undertiteln ”Sverige och befrielsekampen i södra Afrika”.
Nelson Mandela släpptes fri 1990 efter nästan 28 års fängelse. Endast en månad efter frisläppandet besökte Mandela Sverige, det första landet utanför kontinenten Afrika han besökte.
1994 valdes Mandela till president för det fria och nya Sydafrika. I slutet av sin tid som president år 1999, återvände Mandela till Sverige.
Boktiteln är lånad från det tacktal Nelson Mandela höll vid kungamiddagen på Stockholms slott. Den korta meningen ”Vår seger var också er” är en osjälvisk formulering som innehåller tacksamhet, visar på överflöd av ödmjukhet samt vilken fantastisk ledare och förebild Nelson Mandela var.
Boken är bra och håller sig till fakta samt ger en inblick om hur det var att leva i ett samhälle med apartheid och det kraftfulla motstånd som succesivt byggdes upp mot detta hemska system i och utanför Sydafrika, ända från Sverige.
Tillbaka till paketet som tog nästan två månader att komma fram från Kalix till Port Elizabeth. Om postfacket CWU gjort allvar av sitt strejkvarsel hade det tagit ännu längre tid för paketet att komma fram.
Till skillnad från i Sverige strejkas det ofta i Sydafrika. Två mot varandra ytterligheter som får mig att tänka på vad som sas på ett fackligt seminarium i september 2010 på GS Facket i Stockholm.
Som gästföreläsare hade vi bjudit in Thabani Mdlalose från industrifackförbundet CEPPWAWU i Sydafrika. Engagerat berättade han om facklig kamp och fackliga framgångar på arbetsplatserna.
En seminariedeltagare räckte försiktigt upp sin hand och frågade: ”Får de som deltar i en strejk i Sydafrika någon lön/strejkersättning?”
”Nej, hungriga medlemmar och arbetare strejkar bäst!”, svarade Thabani högt och bestämt.
I det här avseendet, vid arbetsmarknadskonflikter, strejker eller lockouter är det helt olika system vi talar om.
Efter en avslutad strejk som kan vara lång och segdragen är det inte ovanligt att de strejkande drabbas hårt privatekonomiskt med t ex bostadslån som förfaller till betalning under tiden strejken pågått. Det kan medföra att de får lämna både hus och hem. Personliga tragedier kan drabba den som deltagit in en strejk i Sydafrika.
Jag är övertygad om att de i sammanhanget två av mig beskrivna ytterligheterna med få eller många strejker kan lära av varandra. Vilket system som är bäst finns det alldeles säkert olika uppfattningar om.
Två månader för ett paket att transporteras mellan två kontinenter är för mig fullständigt obegripligt. Tack för ordet!