Efter avslöjandena om USA:s spionerande på nätet har ”1984”, George Orwells klassiska framtidsvision, fått ett starkt uppsving.
Den snabba utvecklingen av informationsteknologin har gett ”Storebror ser dig” förnyad aktualitet.
Debatten om övervakningssamhället har dock saknat en dimension.
Nämligen att den offentliga maktens Storebror har en privat släkting, Lillebror, som i minst lika hög grad följer dina förehavanden.
Den som köper något på nätet kan vara säker på att sedan förföljas av annonser om samma typ av varor. Det är ett exempel som bara visar toppen av isberget.
Storskaligt utnyttjande av information insamlad på nätet växer explosionsartat. Man talar om Big Data.
IT har gjort det möjligt att köra och analysera ständigt växande mängder av information.
För att ge en föreställning om farten i utvecklingen:
2003 slutfördes arbetet med att kartlägga människans arvsmassa, 3 miljarder genetiska baspar. Då hade arbete pågått i tio år och engagerat institutioner i 20 länder till en samlad kostnad av motsvarande 7 miljarder kronor. Idag kan en ensam institution utföra samma jobb på 2-3 dagar för en kostnad på 15 000 - 20 000 kronor.
Men det är inte bara en fråga om mängd. Big Data innebär stora språng i kvalitet. Istället för att arbeta med stickprov kan information om alla individer, till exempel hela Sveriges befolkning, enkelt samköras.
Genom att behandla stora mängder data kan mönster upptäckas och användas som underlag för beslut: Vilka individer kommer inte att klara av att betala tillbaka sitt lån? Vilka är mest benägna att köpa en viss försäkring? ”Mjuka” data från sociala medier som Facebook och Twitter kan överföras till datamodeller och användas för att förutsäga trender och opinionsförändringar.
Kapaciteten att hantera enorma mängder information kan utnyttjas för att skapa system som förebygger risker. Till exempel varningssignaler i bilar när en förare är nära att somna eller varningar långt i förväg när nyfödda är på väg att få hälsoproblem.
De smarta telefonerna skapar nya informationsflöden: Vem reser vart och när, vem köper vad, vilka tittar i vilka skyltfönster? Allt i realtid.
”Det här kommer att förändra hur vi tänker, lever och arbetar” säger Kenneth Cukier, en amerikansk journalist som skrivit en bok om Big Data.
Men Big Data reser också helt nya frågor om personlig integritet. Hur mycket av informationen om oss äger vi själva? Vem har ansvar för fel som begås av datorerna?
”Företag med enorma mängder data kommer att veta mer om dig än du själv” menar en expert.
Information är makt. Ju mer information du kan samla in desto större möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.
Den stora faran är förstås att Big Data hamnar i händerna på Big Money. Samlas alltför mycket informationsmakt i händerna på ett fåtal resursstarka företag och organisationer är det också ett demokratiskt problem.