Jag har fått förtroendet att leda ett projekt för Vänsterpartiet med uppgiften att ha en känd, välunderbyggd, lokalt och regionalt förankrad politik för framtida utmaningar. Projektet kommer att löpa fram till maj 2025.
Nu har jag gjort första studiebesöken i Norrbottens och Västerbottens inland för att ta in synpunkter och problembeskrivningar som lokalbefolkning och politiken upplever hindrar dessa samhällen från att växa och att kunna bidra till industriomställningen som sker och kommer att ske.
Den industriella omställningen aviserar investeringar på över tusen miljarder de kommande åren just i dessa berörda län och beräkningar pekar på att det skulle behövas ett tillskott på hundra tusen nya invånare.
Frågor som jag vill få svar på är: Vad behövs för att få människor att välja dessa småkommuner i inlandet till att bli deras nya hem?
Historiskt har Norrland bidragit till Sveriges välstånd med bland annat utbildade ungdomar, elkraft, skog och malm men ändå tvingats att beskatta befolkningen med de högsta kommunalskatterna och nedskärningar så att samhällsservicen blivit lidande.
För att vi ska klara av den gröna omställningen och samtidigt behålla industrijobben kvar i Sverige, så måste vi acceptera mer elproduktion, eventuellt någon ny gruva och aktivt och hållbart sköta våra skogar.
En röd tråd som unisont framkommer i mina möten med civilsamhället och organisationer, är att vi måste få mervärde när vi upplåter naturtillgångar till den gröna omställningen. Dessa röster säger att vi ska aldrig igen bara bli en koloni som upplåter dessa rikedomar utan att lokalsamhällen får mer av värdena som skapas här.
Ytterligare åsikter som framkommer är: Vad är statens roll/ansvar?
För bostadsbyggande, nätinfrastruktur, elproduktion ja kort sagt de samhälleliga investeringar som är avgörande för att vi ska lyckas med den gröna omställningen så att den blir rättvis och hållbar samt att få till samhällen som attraherar inflyttning och tillgodoser kompetensbehoven. Då behöver staten kliva fram och ta ansvar så att både näringslivet och offentlig sektor klarar av rekryteringen. Just nu kämpar speciellt offentlig sektor dagligen med att få ihop vardagen.
Dessa kommuner som har den högsta kommunalskatten, åldrande befolkning och kämpar med underskott i den kommunala ekonomin samtidigt som det väntas att de krattar manegen för något som Sveriges välstånd och vårt bidrag till klimatomställningen kräver, behöver verkligen omtag i hur naturresursers värden fördelas.