Visste du att det serveras tre miljoner måltider inom svensk välfärd dagligen?
Under torsdagen uppmärksammade kommuner runt om i landet detta under parollen ”offentliga måltidens dag”.
Mer än en tredjedel av dessa måltider serveras inom grundskolan och jag vill därför berätta om skolmatens historiska betydelse för ett jämlikare Sverige.
En tillagad lunch som kostnadsfritt serveras alla barn i skolan kan kännas som en självklarhet för många av oss som vuxit upp med det, men än idag är Sverige ett av få länder i världen som erbjuder detta – trots att det är en relativt sett billig insats som för med sig flera positiva effekter.
Svensk skolmat har rötterna i 1800-talet, maten var mycket enkel och de fåtal kommuner som erbjöd mat gjorde det i princip uteslutande som en del av den tidens fattigvård. De allra flesta barnen i den framväxande folkskolan hänvisades till att ta med sig mat hemifrån, oavsett om det fanns någon mat att ta med eller inte.
Skolmat fortsätter att vara ett sporadiskt fenomen en bra bit in på 1900-talet, i Stockholm får exempelvis färre än en tiondel av eleverna en måltid under skoldagen.
Detta får Socialdemokraten Fredrik Ström att i stadsfullmäktige 1913 föreslå att fler barn ska ha rätt till mat i skolan, han pekar särskilt på arbetarfamiljer med stora barnaskaror som särskilt viktiga att nå.
År 1945 tar riksdagen det historiska och medvetna beslutet om att alla kommuner som vill servera skolmat också ska få ersättning för denna.
Med detta beslut lanseras skolmat på bred front i Sverige. Riksdagen bestämmer att en skollunch ska bestå av en varmrätt med ett glas mjölk med smör och bröd och den ska serveras alla elever – grunden till den moderna skollunchen läggs.
Att bra mat i magen har betydelse för skolresultat är numer vedertaget. Tidigare i år presenterades en ny svensk studie som har undersökt vilka långsiktiga effekter skolmat haft bland elever som fick del av detta under 1950- och 60-talen.
Studien visar att elever som fått skolmat studerade längre, de gick oftare vidare till universitetsstudier, växte sig längre och fick högre livsinkomster. Studien konstaterar att reformen gynnade barn från fattigare hushåll mest, men att den också haft positiv betydelse för alla barn.
Varma skolmåltider som serveras åt alla utan behovsprövning är bra jämlikhetspolitik. Det är en insats som jämnar ut skillnader och bidrar till likvärdiga förutsättningar att ta till sig god utbildning. Dessutom är den en god investering för samhället.
Skolmaten är därför värd att både utveckla som att ibland också hylla lite extra.