Jag gillar att kalla saker för vad de är. Att tala klarspråk i tider när många hävdar att SD faktiskt är något helt annat än vad de är: fascister. Och de säger det faktiskt själva om man vet vad man ska leta efter.
Som när SD:s partisekreterare upprepar att Ungern, inte längre klassat som demokrati, är en förebild och något att sträva mot. Som när deras partiföreträdare ständigt blir avslöjade med rasistiska åsikter. Som när över 200 kandidater på olika listor i valet 2022 avslöjades ha högerextrema eller nazistiska kopplingar.
Det är naturligt för oss människor att försöka förtränga, rationalisera och normalisera saker som vi tidigare ansett otänkbara.
Det här utnyttjar fascismen. Vi vill gärna tro att nazister och fascister är något som förpassats till historiens skräphög. En förödande slutsats, för även om de inte går runt i partiuniformer och vi inte hör stöveltramp på gatorna är idéerna, politiken och strategierna precis likadana som då.
Fascism innebär ett hyllande av ett mytiskt, glorifierat, påhittat förflutet. Något som är hotat av ”de andra”. Minoriteter och oliktänkande utmålas som hot mot nationen.
De gör sig till språkrör för ”folket” och konflikten är på liv och död. En vinst för en minoritet innebär alltid en förlust för majoritetsbefolkningen.
Fascism innebär systematisk propaganda. Angrepp på fakta och vetenskap, något som omöjliggör en sansad debatt eftersom den gemensamma förståelsen av verkligheten fragmenteras.
Fascism leder alltid till ett avhumaniserande av utsatta minoriteter. En urholkning av rättsordningen och legitimerande av segregation och kränkning av mänskliga rättigheter. Slutmålet är ett avskaffande av demokratin, som i Ungern.
Som en konsekvens faller andra frågor i politisk glömska. De ekonomiska klyftorna växer. Sjukvården går på knäna och skolan utarmas av välfärdskapitalister. Vår existens hotas av accelererande klimatförändringar.
När jag skriver detta har högerextrema precis lanserat en kampanj för att ”rensa staten”. En sorts gleichschaltung, det nazityska begreppet för att beskriva maktövertagandet av det tyska samhället. Detta förmedlat genom propagandisten Henrik Jönsson, flitigt anlitad av Moderaterna, även i Luleå.
Ulf Kristersson, Ebba Busch och Johan Pehrson ska aldrig kunna hävda att de inte visste vilka de drog in i värmen för regeringsmakten. Fascismen är tillbaka.