I söndags var det partiledardebatt om vilken pandemistrategi Sverige valt. Det är genuint svårt att veta vilken strategi ett land ska ha för att hantera ett nytt hittills okänt virus.
Bäst borde de veta som har forskat på fältet ett helt arbetsliv och känner sitt land. Trots att tidigare kända coronavirus är besläktade, beter de sig väldigt olika. Det tar virologer och epidemiologer höjd för, men inte svenska politiker som det verkar.
De mer auktoritärt lagda besserwissrarna sa tidigt att vi skulle införa utegångsförbud.
Problemet är bara att den svenska grundlagen inte ger regeringen rätt att införa det under fredstid. Andra länder kan göra det, men inte Sverige.
Många tycker att statsministern ska peka med hela handen och se till att myndighetschefer gör som regeringen säger.
Det går fint i till exempel Danmark där ministern är chef för myndigheten och styr och ställer rätt fritt. I Sverige kallas det ministerstyre. Vi har istället självständiga myndigheter som styrs med budget och regleringsbrev.
Kanske trist i pandemitider, men det är så svensk förvaltning är konstruerad.
Vi har också kommunalt självstyre som i alla fall kommuner och regioner brukar värna rätt hårt.
De vill inte att staten ska gå in och peka med hela handen. Gärna icke öronmärkta pengar, men ingen detaljstyrning som att till exempel att tvinga regioner att testa framför att rädda liv.
Det gjorde inte heller regeringen utan den sa istället att staten fullt ut garanterade finansiering av all testning i regionerna.
De regioner som drabbats hårdare än andra i den här pandemin är i antal Stockholm och Västra Götaland som båda är borgerligt styrda. I andel av befolkningen har Örebro (C, Kd, S), Stockholm (M, C, L, KD, Mp), Jämtland/Härjedalen (M, C, L, Kd, Mp) och Uppsala (M, C, L, Kd, Mp) drabbats hårdast.
De partierna är i sina regioner ansvariga såväl för att rädda liv som att testa. Till det kommer att Stockholm, där flest äldre dött i äldreomsorgen, har en kristdemokrat som äldreborgarråd.
Vad drar man för slutsats av det här? Jo, att en Svartepetter-lek där det gäller att hitta vem som har haft mest fel i en pandemi varken ger mindre lidande eller färre döda.
Vi kan inte utlysa undantagstillstånd i fredstid eller införa ministerstyre och vi har kommunalt självstyre. Det känner alla partiledare till. Men vi har en bra statsbudget, en tillit till våra myndigheter, en stabil demokrati och möjlighet att samarbeta över gränser, även partidito. Just där borde partiledardebatten i söndags startat. Det gjorde den tyvärr inte.