I min förra krönika skrev jag litet om ljuset i tunneln. Efter att ha fått min första vaccinspruta förra veckan på Coop Arena hemma i Luleå, känns det som om ljuset har blivit litet starkare.
Även om smittspridningen fortfarande är alldeles för hög, så innebär varje given vaccindos att vi rör oss mot ett läge där vi både bidrar till att färre ska bli smittade och genom det till att den hårt ansträngda vården får en vilpaus. Det är ni alla värda!
Ibland, kanske inte så sällan, har jag anledning att funderar över hur både vi som har utrymme i samhällsdebatten och olika media speglar verkligheten.
Jag är väl medveten om att dramaturgin i både sociala medier och mer ”traditionella” kanaler ofta bygger på att konflikt, problem och sådant som inte fungerar. Eller upplevs av någon inte fungera.
När en scannar flödet, så får i alla fall jag bilden av att vården knappt fungerar. Är det verkligen så?
För tre veckor sedan lyckades jag med konstycket att ramla i en trapp på jobbet. I fallet skrapade jag sönder pekfingret rejält. Åkte till akuten på ett sjukhus i Stockholm. Kom snabbt in till kirurgakuten som bedömde skadan och konstaterade att det var en allvarlig skada.
På morgonen därpå, fick jag tid hos handkirurgerna på ett specialistsjukhus. De undersökte min skada och samrådde med sina kollegor på Sunderby sjukhus. Detta var en torsdag-fredag. På måndagen efter blev jag opererad på Sunderbyn.
Allt fungerade som en klocka. Trevliga och kunnig personal tog hand om mej, lagade fingret så att jag på sikt kanske får tillbaka en del funktion.
Jag förstår naturligtvis att det inte alltid fungerar som det gjorde för mej, men min poäng är närmast att det inte är svart eller vitt, verkligheten ligger någonstans emellan och den enskildes erfarenheter – hur centrala de än kan vara för den enskilde och dennes upplevelse – är oftast just en persons.
Annars så har vi på min arbetsplats som på så många andra börjat planera för ”det nya normala”. Hur ska vi hantera frågan om att arbeta hemifrån? Och de medarbetare som inte kan utföra sina arbetsuppgifter på distans, hur ska deras arbete anpassas? Vi planerar för att vårt nya normala, inte kommer att vara samma som i den tid som gott.
Vilket är bra, för då kan vi minska vårt fotavtryck ännu mer än vad vi gjort det år som gått!