Kärnvapnen är ett globalt hot

Birgitta Ahlqvist är ordförande för S-kvinnor i Norrbotten. Hon skriver regelbundet i NSD.

Birgitta Ahlqvist är ordförande för S-kvinnor i Norrbotten. Hon skriver regelbundet i NSD.

Foto: Jonny Vikström

GÄSTKRÖNIKA2017-06-08 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Nu har det hänt igen. Nordkorea har skjutit upp ytterligare en robot, förra gången var det en långdistansmissil som enligt dem själva kunde bestyckas med stora kärnvapen.

Japan kräver att världen reagerar kraftfullt mot dessa tester och uppmanar bland annat Kina att hjälpa till. Sydkorea kallar uppskjutningarna för hänsynslösa provokationer och USA vill se hårdare sanktioner. President Trump varnar världen för en mycket, mycket stor konflikt i området – oron för en kärnvapenbombning är stor.

Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki 1945 chockade en hel värld. Människan hade skapat ett vapen som kunde utplåna hela mänskligheten. En stark opinion krävde då att detta vapen skulle omedelbart avskaffas.

FN beslutade därför året därpå att tillsätta en kommission. Planen var att kärnvapen skulle stå under internationell kontroll och bara skulle få användas i fredligt syfte, men det blev ingen plan. USA och Sovjet kunde inte komma överens och upprustningen av kärnvapen fortsatte.

Idag finns det nio officiella kärnvapenstater och USA och Ryssland står för flest vapen. För att avveckla detta farliga vapen som chockade en helvärld 1945 och som idag kan utplåna hela världen, krävs ånyo en bred folklig opinion.

Användandet av kärnvapen skulle innebära en global katastrof. Det finns dessutom stor risk att terrorgrupper lyckas komma över kärnvapen och använda det vid terrorattentat.

1959 lade Irland fram ett förslag till avtal om icke spridning av kärnvapen, som trädde i kraft 1970. Avtalet ville hindra spridning av kärnvapen och nedrusta.

Detta avtal har förlängts år efter år och år 2000 åtog sig kärnvapenmakterna att helt eliminera sina kärnvapenarsenaler. Men tyvärr ansåg president Bush att ”NPT-avtalet” som avtalet heter, vara en relik från kalla kriget som man inte behövde lyda och president Putin visade tvärtom nytt intresse för kärnvapen.

I dag är detta avtal, det enda avtal som manar till nedrustning, men tyvärr lades ett urvattnat slutdokument fram vid den senaste översynskonferensen som skedde 2015.

Det finns idag åtta kärnvapenfria zoner, de flesta på södra halvklotet. Det innebär att man fridlyser kärnvapen från sin region.

Kanada har under senare år framfört ett kärnvapenfritt Arktis och det finns åter på agendan. Finland driver idag kravet på en kärnvapenfri zon i Norden, den skulle främja en avspänning i Östersjöområdet.

Låt oss liksom Finland kämpa för ett kärnvapenfritt Norden och åter skapa en opinion mot kärnvapen i världen!