"Valet till duman på söndag ger ingen förändring. Putin och Förenade Ryssland stöds också av övriga partier där som är kommunisterna, Rättvisa Ryssland och Zjirinovskijs populister LKP. Ingen kan besegra Putin i presidentvalet 2018 som blir kvar till 2024", sa Sergei Utkin, analytiker vid ryska vetenskapsakademin vid måndagens seminarium i Stockholms ABF-hus.
Putin har en minskande, men viss goodwill för ekonomiska framstegen efter kaoset under Jeltsin, och står för stabilitet.
Han kontrollerar stats-TV. Politiken har blivit mera auktoritär och antivästlig sedan han återkom som president 2012.
Ryska ekonomin är på nedgång på grund av lägre olje- och gaspriser och EUs sanktioner.
Inga ekononomiska löften ges i valkampanjen. Militära sektorn ges företräde framför modernisering av civila sektorerna. Korruptionen är omfattande.
Putins tidiga utrikespolitik var västvänlig. Hans tal i München 2007 bytte kurs, då han sa att USAs monopolställning i världspolitiken är oacceptabel.
Sedan kom Georgienkriget 2008 som faktiskt startades av Georgien, och Majdanrevolutionen i Kiev 2014 som Moskva betraktar som en statskupp.
Ockupationen av Krim följde, som Ryssland inte är beredd att lämna tillbaka utan hellre accepterar sanktioner. Spänningen mellan Ryssland och Ukraina i östra Ukraina fortsätter, och Minsköverenskommelsen har inte uppfyllts.
"Allt är inte Putins fel", sa Tysklands avlidne tidigare förbundskansler Helmut Schmidt.
Väst har sin skuld såsom att Natos östgräns flyttats till gränsen mot Ryssland, trots USA:s utfästelser om motsatsen till Gorbatjov när denne accepterade Tysklands enande och f d DDRs inlemmande i Nato. Ryssland tycker sig kunna bryta internationell rätt när USA gjort det tidigare.
Ryssland strävar efter att bli erkänd som stormakt, vilket delvis uppnåtts genom uppgörelsen om Syrien med USA. Landet försöker balansera sina intressen i Europa med aktivare samarbete med Asien, främst Kina, Indien och Japan.
"Ingen väntar sig en militär konflikt mellan Ryssland och Väst i Europa. vi måste inse att de bägge parterna har olika verklighetsuppfattningar. Väst borde kunna kombinera sanktionerna med att öppna för mera samarbete med Ryssland. Det ligger också i vårt intresse", sa Sveriges tidigare Moskvaambassadör Örjan Berner.
Till slut frågade en kvinna i publiken om russofobin i Sverige. Varför är den mer utbredd än i Finland? Har den ett samband med den massiva kampanjen för svenskt Natomedlemskap?