Dags igen. Ny regering – nya betalningsanmärkningar och fortkörningar. Skolministern äger aktier i och sitter i styrelsen för en skolkoncern. Kulturministern var visst inte litteraturvetare i grund och botten.
Har utrikesministern några lik i garderoben? Nä, inte vad han vet. ”I dare you”, verkar han säga till journalistkåren. Folk har testat den leken förut och förlorat dramatiskt. Allt ska fram.
Men medan medierna uppehåller sig vid det där, är det som att politikens innehåll smyger förbi. En konstitutionellt tveksam konstruktion sätter en moderat statsminister som galjonsfigur för en sverigedemokratisk regering.
Ministrar kan granskas av konstitutionsutskottet, interpelleras, frågas eller till och med avsättas, av riksdagens ledamöter. Ansvarsutkrävandet stannar dock vid ministrar. Det gör inte ansvaret.
Jimmie Åkesson förklarar malligt i SVT:s Agenda att han minsann fått igenom allt det han vill. Detta borde medierna intressera sig för. Istället drevar de på att en kobra rymt från sin glasbur på Skansen.
Hög tillit i samhället och låg brottslighet har kännetecknat Sverige under lång tid. Det hänger ihop med att vi har hög jämlikhet och rejält välstånd.
Alla ska ha tak över huvudet, mat på bordet, sjukvård efter behov och avgiftsfri utbildning eftersom det skapar en trygghet som gör människor fria. Det finns inget bättre sätt att värna människors hälsa och förebygga brott.
Under andra halvan av 1900-talet gick stora delar av den ekonomiska tillväxten till att formera välfärdsstaten, Sverige som vi känner det. Men de senaste decennierna har de ekonomiska klyftorna ökat.
Lägre skatter, mindre omfördelning och en offentlig sektor som blivit en ny arena för det privata näringslivet att kapitalisera på. Samtidigt har otryggheten vuxit och tilliten sjunkit.
Och nu tar högernationalisterna makten. Det ska bli mer ojämlikhet. Bidragstak, kvalificering till välfärden, försämrad sjukförsäkring och ännu mer kapitalister som tjänar grova pengar på välfärden. Samtidigt sänkt skatt på kapital, företagande och inkomster.
Brottslighet och otrygghet ska mötas med straff, repression och auktoritära metoder. Men när straffet kommer är det ju redan för sent.
Jag är av den fasta övertygelsen att det bästa brottet är det som aldrig begås. Hur låga skatter och en otrygg och fattig arbetarklass ska leda till lägre brottslighet, det får högern inga frågor om.
Medieuppbådet är ju fullt upptagna med uppföljningsartikeln om hur sir Vääs fortsätter gäcka Skansens personal och sätta skräck i stockholmarna.