Jag tycker det är en självklarhet att alla i samhället, framförallt de svagare grupperna, ska gynnas av politiska beslut och reformer. Ingen är immun emot att gå in i väggen, hastigt bli av med jobbet eller bli deprimerade.
Om något sådant händer ska samhället vara ett skyddsnät, så att man inte direkt hamnar utanför. Om man är arbetslös eller sjukskriven är man långt ifrån svag, men man är generellt mer utsatt i samhället ekonomisk och socialt.
Dessvärre finns det partier – framförallt Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna – som aktivt driver en politik som missgynnar de svaga i samhället. Deras höstbudget är ett tydligt exempel som påvisar detta. De vill återinföra den orättvisa funkiskatten, som leder till att en person som inte kan jobba på grund av en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom får betala högre skatt än andra med samma inkomst.
Det låter bisarrt i mina öron, men tydligen är det politik som klingar bra för M, KD och SD. Samtidigt vill de sänka skatten för de allra rikaste. Ska de som har det svårt ekonomiskt behöva betala för de rikas stora skattesänkningar?
Dessutom har högern alltid förespråkat sänkta bidrag, samtidigt som de införde lyxbidraget RUT och ROT. Varje år betalar staten ut flera miljarder i RUT- och ROT avdrag, som främst nyttjas av höginkomsttagare.
Staten betalar därmed delar av välbärgades personers renoveringar i lyxvillor med våra gemensamma skattepengar. För mig känns det viktigare att våra gemensamma skattemedel går till bostadsbidrag eller socialbidrag, som kan hjälpa en ensamstående förälder att betala hyran eller hjälpa en familj att ha råd med mat på bordet.
Politiska beslut påverkar oss. Det är flertalet gånger jag hört personer påpeka att de kommer rösta på Socialdemokraterna för de är oroliga att deras ensamstående mamma, arbetslösa anhörig, eller sjukskrivna farbror kommer missgynnas av borgarnas politik.
Jag förstår deras oro, eftersom högern försämrade för de svaga i samhället när de styrde landet 2006-2014. De sänkte A-kassan, trots att arbetslösa redan hade det tufft ekonomiskt. De satte ett slutdatum på hur länge man fick vara sjuk, vilket ledde till att allt fler förlorade sin sjukpenning. Högern införde fas tre, som inte ledde till fler jobb, utan istället att samhällshierarkin stärktes.
Skillnaderna mellan de olika blocken är tydliga. Högern som bedriver en politik som missgynnar de svaga och Socialdemokraterna som driver en politik för att alla ska gynnas och inte bara ett fåtal.