Den mänskliga faktorn är omistlig

"Gudskelov är vi människor och inte maskiner. Tillvaron är inte linjär", skriver NSD-krönikören Susann Jonsson, Hovlös.

"Gudskelov är vi människor och inte maskiner. Tillvaron är inte linjär", skriver NSD-krönikören Susann Jonsson, Hovlös.

"Gudskelov är vi människor och inte maskiner. Tillvaron är inte linjär", skriver NSD-krönikören Susann Jonsson, Hovlös.

Foto: Magnus Stenberg

Gästkrönika2023-02-01 06:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

När nånting går på tok skyller vi ofta på ”den mänskliga faktorn”. Om maskiner, AI och digitala verktyg får sköta ruljangsen rullar allt perfekt. När vi lägger oss i och tillämpar mänsklig handpåläggning, då kan vadsomhelst hända. Ändå vet vi att den mänskliga faktorn är omistlig, existentiellt avgörande och det som faktiskt gör oss till människor. 

Därför handlar den här krönikan om vikten av folkhögskolor! Långsökt? Häng med och avgör själv.

Vi är många som anat att nuvarande majoritet i riksdag och regering inte älskar folkhögskolor och folkbildning så där i största allmänhet. Vad är det för flum för folk som inte har vett att utbilda sig linjärt, kronologiskt och ordentligt med en spikrak karriär i sikte? Efter gymnasiet går man vidare till yrkesutbildning, högskola eller universitet. Examen, månadslön, samhällsnytta och därmed basta. 

Om humankapitalet inte vore så omfattande skulle ett önskescenario se ut precis så.

Men gudskelov är vi människor och inte maskiner. Tillvaron är inte linjär. Livet gör halt, kräver time-out, omvärdering och utrymme för tvivel. Långt efter 40 funderade även jag ”vad jag ska bli när jag blir stor”. 

Det är i grunden sunt att värdera och omvärdera sina livsval – hela livet. Det är ett tydligt tecken på självreflektion, något vi sannerligen behöver mer av här i världen.

Tänk att det finns en skolform som förmår fånga upp dem som, oavsett orsak, aldrig började gymnasiet. Eller hoppade av halvvägs. Ska vi moralisera och mena att man får skylla sig själv och ta de låglönejobb som erbjuds unga människor utan fullgjorda gymnasiestudier?

Det finns många exempel där folkhögskolestudier blir den andra chans man förtjänar. Samhällsnyttigt om ni frågar mig.

Men flummet då, alla konstkurser som erbjuds som leder till arbetslöshet? Ta en ordentlig titt i folkhögskolornas utbud av inriktningar och kurser, och lägg förutfattade meningar och fördomar på hyllan. 

Visst finns där möjligheter att förkovra sitt konstnärskap eller musicerande, som kan bli plattform för högre studier. Men jag ser också en skolform som förmår att vara snabbfotad och lyhörd. 

I Sunderbyn finns indiespelsutvecklare visavi en växande spelbransch. I Kalix utbildas filmarbetare för att bemanna alla film- och tv-serieproduktioner som spelas in i länet. Det är exempel som svarar upp mot ett konkret arbetsmarknadsbehov. Minus 572 miljoner kronor är regeringens svar på det.

Personligen ser jag fram emot folkhögskolans kursutbud för seniorer. Länge leve livslångt lärande och den mänskliga faktorn!