Folkhögskolan är som en humla

"Statistiken handlar om människor som fått verktyg och växt", skriver Madelene Hansson, rektor för Sunderby folkhögskola.

"Statistiken handlar om människor som fått verktyg och växt", skriver Madelene Hansson, rektor för Sunderby folkhögskola, i en gästkrönika på sidan 2 i NSD.

"Statistiken handlar om människor som fått verktyg och växt", skriver Madelene Hansson, rektor för Sunderby folkhögskola, i en gästkrönika på sidan 2 i NSD.

Foto: Anders Alm/Sunderby folkhögskola

Gästkrönika2023-08-30 16:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I sommar har du kanske sett skyltarna "Världens längsta blomsteräng" på vägrenar runt om i Sverige. 

Detta är ett projekt Naturskyddsföreningen genomför för att använda vägrenar till att skapa en biologisk mångfald, och ett utrymme för blommor och djur som i takt med att slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt i Sverige. 

I personalrummet under sommaren kläcktes idén att vi borde göra likadant med våra gräsytor på Folkhögskolan. 

Sagt och gjort – vi lät våra gräsmattor på folkhögskolan växa för att bli en blomsteräng. När jag såg humlor i gräset slogs jag av tanken att folkhögskolan är som en humla, som enligt slutsatser inte ska kunna flyga.

Med dom resurserna vi har borde vi inte få de bra resultaten som vi får MEN det får vi. Vi borde inte kunna flyga men det gör vi.

Människor som arbetar på en folkhögskola är personer med ett fantastiskt driv, en vilja att skapa förutsättningar för individerna, genom att hela tiden hitta lösningar och vägar framåt för att våra deltagare ska klara det som många av dom tidigare inte ens haft tanken på skulle vara möjligt.

Det senaste årets neddragningar på folkhögskolorna skapar och kommer att skapa framtida konsekvenser. Folkhögskolans allmän kurs består av deltagare som studerar för att få en grund- eller gymnasiekompetens, där den traditionella skolan inte räckt till, orkat eller har haft möjligheten att skapa förutsättningar. 

Folkhögskolan är ett komplement till andra instanser i samhället. Deltagare är människor som vill vara en del av samhället och som vill skapa förutsättningar för sig själva att vara aktiva medborgare. Det är individer som samhället många gånger gett upp om och som har slutat tro på sig själva. Individer med drömmar om framtiden och med en framtidstro som många gånger gått i kras.

Enligt SCB har varannan person som gått Allmän kurs gått vidare till högre studier efter ett år.  Efter två-tre år efter avslutad Allmän kurs är 60 procent vidare till eftergymnasiala studier. Vanligaste utbildningen efter folkhögskola är på högskola och universitet. Bakom statistiken finns individer som på folkhögskola har fått verktyg, växt som individer och som tar steget vidare.

För oss handlar det om att skapa förutsättningar och ge ytterligare en chans, för dom individer som av olika anledningar inte klarat av grund- eller gymnasieskolan. Det handlar i många fall om att bryta ett utanförskap och låta individerna växa. 

Tillsammans gör vi fantastiska framsteg och vi lär av varandra, och det är det folkbildning handlar om.