"FN behövs mera än tidigare", sa Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, inför en rekordpublik vid årets FN-dagsseminarium i Stockholms ABF-hus.
Eliasson pekade på ryska invasionen i Ukraina, pandemi-, klimat-, energi-, livsmedels-, flyktingkriserna, massvälten i Afrika och bakslagen för demokratin och mänskliga rättigheterna i världen.
FN-stadgan, Parisavtalet och de 17 utvecklingsmålen i FNs överlevnadsagenda borde vara rättesnören.
"Vi behöver mer internationellt samarbete och solidaritet, men allt flera länder vänder sig inåt", fortsatte Eliasson.
Nya svenska regeringen är ett skolexempel. Den minskar U-landsbiståndet, lågprioriterar FN, försvagar klimatpolitiken, inför en restriktiv asylpolitik och skrotar den feministiska utrikespolitiken som uppskattats internationellt. Denna har siktat på att särskilt stödja kvinnor och barn som är de mest utsatta, och aktivt verka för att kvinnor ska delta i allt freds- och konfliktförebyggande arbete enligt FNs säkerhetsråds resolution 1325.
Denna politiks svenska arkitekt, tidigare utrikesministern Margot Wallström lade till att hälften av jordens befolkning är kvinnor och flickor, som ska ha samma rättigheter som män. Men de har de inte, utan förtrycks i länder som Afghanistan och Iran, har sämre levnadsvillkor och utsätts för trafficking. De behövs för en hållbar fred och utveckling. Demokratin är mera hotad än tidigare, och aldrig så viktigt som nu att försvara den.
Wallström var orolig över att opinionen mot kärnvapen tystnat, trots att hoten om att de kommer att användas har ökat.
Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, talade om hur förtrycket mot författare och journalister ökat, och press- och yttrandefriheten försämrats.
Han nämnde länder som Ryssland, Belarus, Kina, Myanmar och Afghanistan. I Afghanistan gjorde Svenska Pen insatser för att få ut författare, innan landets gränser stängdes av talibanregimen.
Åsa Persson, Stockholm Environment Institute, redogjorde för läget inför FN:s klimatkonferens som börjar nästa vecka i Egypten. Klimatförsämringen går nu snabbare och pekar mot en ökning på nära 3 grader av jordens medeltemperatur, jämfört med Parisavtalets mål om 1,5 grader.
Mer radikala åtgärder krävs för omställning omedelbart, med sikte på 2030. Världens klimatfinansiering har inte uppnått 100 miljarder dollar som utlovats vid tidigare FN-konferenser.
Jan Eliasson sade sig vara bekymrad optimist, och citerade Alva Myrdal: "Det är inte människovärdigt att ge upp".