Den 23 juni röstade Storbritannien för att lämna EU. Jag kände då och känner fortfarande en stor besvikelse över resultatet. Min övertygelse är att vi behöver mer, inte mindre samarbete i Europa.
Nu måste vi blicka framåt och göra det bästa av situationen. EU måste också dra lärdom från folkomröstningen.
Brexit är i allra högsta grad en facklig fråga. Våra kollegor i TUC kampanjade intensivt för ett fortsatt brittiskt EU-medlemskap. Ett brittiskt utträde riskerar att försämra de brittiska arbetstagarnas rättigheter eftersom viktiga EU-regler inte längre per automatik kommer gälla.
Det är regler som facken i Europa har kämpat hårt för. Det gäller bland annat icke-diskriminering, arbetstider, information och samråd, samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Därför vill vi att Storbritannien även i framtiden ska ha en nära relation till EU och om möjligt även omfattas av EU:s arbetsrätt.
Samtidigt måste vi vara ärliga och se valresultatet för vad det var: ett kvitto på att medborgarna bär på en oro för framtiden och att EU inte levererar tillräckligt.
Förändring, globalisering och öppna gränser är något vi i Sverige i stort välkomnar. Det leder till ökat välstånd, utveckling och fler och bättre jobb. Men vi måste också inse att vinsterna inte kommer alla till del i Europa, vilket skapar missnöje.
Brist på jobb och framtidstro är de största hoten mot öppenhet. Avsaknaden av omställningssystem gör globaliseringen till ett hot mot människors försörjning och trygghet. Det göder populism, protektionism och främlingsfientlighet.
Därför är en välfungerande arbetslöshetsförsäkring och reella möjligheter till livslångt lärande kanske de viktigaste politiska verktygen för att stävja den oro som växer i många länder. De är en förutsättning för människor att ställa om, och därmed för öppenhet och ekonomisk utveckling.
Nu är det dags för EU och medlemsstaterna att leverera.
Jag ser flera hoppingivande tecken. Allt fler aktörer, som Internationella valutafonden, Världsbanken och OECD, har insett att jämlikhet och partssamverkan är en förutsättning för social sammanhållning och hållbar tillväxt. EU-kommissionen har därför lanserat ett öppet samråd om utformandet av en europeisk pelare för sociala rättigheter.
Sverige tar även en ledande roll. Statsminister Stefan Löfven har exempelvis bjudit in EU:s ledare till ett socialt toppmöte hösten 2017 för att prata om det sociala Europas framtid. Det är viktiga initiativ där TCO bidrar med konkreta inspel.
Jag hade önskat att Storbritannien stannat kvar som medlem i EU.
Nu måste resten av Europa dra lärdom av folkomröstningsresultatet. Vi behöver en öppen och bred debatt om vilket Europa vi vill ha.