Jag har under min första månad som kommunalråd lärt mig mycket om den lilla kommunens förutsättningar. I ”min” korridor sitter de 20-talet tjänstemän som får kommunen att snurra tillsammans med de 240 anställda i de olika verksamheterna. Många är generalister som tar ansvar för det som behöver göras, vilket resulterar i att arbetsuppgifterna är varierande.
Troligtvis har Arjeplog en av Sveriges minsta kommunapparater, om inte den minsta. Vilket givetvis är rimligt med tanke på befolkningens storlek.
Spanar jag inåt kan jag se att mycket är gjort i kommunen de senaste åren vad gäller organisation och ekonomi. Ett minskande antal invånare som betalar skatt i kombination med en hög kommunalskatt gör att siktet måste vara att varje inbetald krona ska skapa så mycket välfärd som det bara går.
Det innebär en återkommande översyn och anpassning av kostymen samt ögon öppna för nya arbetssätt. Idag är de flesta verksamheterna uppbyggda på ett sådant sätt att de kan leverera en god kvalitet och kostar det vi har råd med.
Det finns också verksamheter som inte går att anpassa i takt med befolkningsutvecklingen, en sådan är i vårt fall en gymnasieskola i egen regi. Hur litet ett elevunderlag än blir behöver skolans struktur bibehållas, exempelvis i form av lärare i alla ämnen.
De ökade kostnaderna per elev leder till en svårlöst ekvation. Hur gärna vi än vill hålla vår egen gymnasieskola under armarna kommer det slutligen kräva att vi, inom en nära framtid, lämnar ifrån oss en budget som innebär kraftigt försämrad kvalitet i annan välfärd – sådan som idag är anpassad till resurserna.
Det gör att vi behöver diskutera nya sätt att erbjuda gymnasieutbildning på.
Det jag sett sedan jag påbörjade uppdraget är att vissa beslut på kommunal nivå oundvikligen kommer leda till en känsla av otillräcklighet – att det inte går att nå ända fram i alla delar.
Samtidigt är politikens uppgift just att göra de svåraste prioriteringarna mellan olika verksamheter när resurserna inte räcker till. Det ska göras utifrån en helhetsbild och den inbyggda kompass vi alla har om vad som blir klokast utifrån de alternativ som står till buds.
Samtidigt som vi står inför stora förändringar och skapar verksamhet som håller över tid är det viktigt att vi gör vårt bästa för att höja blicken och samtala om vilket samhälle vi ska mötas av i framtiden.
I Arjeplog ser jag framför mig att såväl ungdomar som näringsliv och civilsamhälle behöver lägga den linjen tillsammans med politiken.