En sjujäkla budgetproposition

Riksdagsledamoten Ida Karkiainen (S), Haparanda, skriver om statsbudgeten.

Ida Karkiainen, Haparanda, och övriga S-riksdagsledamöter från Norrbotten skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Ida Karkiainen, Haparanda, och övriga S-riksdagsledamöter från Norrbotten skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Foto: Riksdagen

Gästkrönika2020-09-22 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Politiken har många styrmedel, ett av de kraftfullaste är budget. 

September är därmed en viktig månad i svensk politik. Det är då finansministern gör den berömda promenaden över Riksbron med ”nådiga luntan” –  den över 10 kilo tunga budgetpropositionen (förutom när några finansministrar experimenterat med USB-minnen och CD-skivor, men det är historia). 

Igår kom Magdalena Andersson över riksbron med en sjujäkla budgetproposition till Sveriges riksdag. En proposition med förslag för över 100 miljarder kr. 

Det har givetvis att göra med att coronapandemin försatt Sverige i en svår ekonomisk situation, och det är därmed läge för en expansiv politik med stora investeringar. 

Det har också att göra med att förverkliga politiska löften och Januariavtalet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick regeringsmakten 2014, men för båda åren 2015 och 2019 har högerns budgetreservationer röstats igenom av Sveriges riksdag. 

Detta är alltså den femte budget som regeringen kan få igenom, om riksdagen vill. Det är värt att påminna om när en del tror att socialdemokraterna styr i majoritet och kan förverkliga all sin politik genast. 

Det finns inte en satsning som ensamt bidrar till Sveriges återhämtning. Därför innehåller budgeten en arsenal av åtgärder, som exempelvis mer välfärdspengar till kommuner och regioner, höjd pension och a-kassa, grön omställning, fler utbildningsplatser, resursförstärkning för polisen och rättsväsendet, bredbandsutbyggnad, höjd assistansersättning, ett kraftigt landsbygdsprogram, för att bara nämna en bråkdel av förslagen. 

Det här är en budget som kommer gå till historieböckerna. Tre gånger så stor som Anders Borgs budget under finanskrisen. Den är möjlig eftersom vi har vänt alliansårens budgetunderskott till överskott, sparat, och betalat av rejält på statsskulden. 

Vi har byggt upp en ekonomisk styrka som vi nu kan använda för att återstarta svensk ekonomi. Jag har aldrig, under mina politiska år, varit med om att det på två veckor presenterats så många budgetnyheter. Så många att oppositionen under samma period inte lyckats få ur sig något annat än att prata gängkriminalitet, fängelser i utlandet och utomrättsliga omhändertaganden av barn. 

Kraftfulla investeringar i välfärd och klimatomställning är precis det Sverige behöver för att återhämta sig från krisen. 

Det är också en budget med en bra fördelningspolitisk profil – på socialdemokratiska betyder det att satsa mest på de som har minst. Så bygger vi samhället starkare och jobbar oss ur krisen tillsammans.