När en riksdagsledamot inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av till exempel en födsel och planerar att vara borta längre än en månad, kallas en ersättare in. Ersättaren är nästa på riksdagslistan för det aktuella partiet. 

Om lite drygt två månader går jag själv på föräldraledighet för att ta hand om ett barn och uppdraget lämnas då tillfälligt över till en annan driven socialdemokrat från Norrbotten. 

Två dagar efter att min ledighet börjar, ska denna ersättare också få debattera ett så viktigt område som ”ekonomisk familjepolitik”, vilket är mitt ansvarsområde i socialförsäkringsutskottet. 

Debatterna i riksdagen är bland det roligaste med uppdraget! Att få redogöra för varför just Socialdemokraternas politik är den bästa inom just ens eget område och att med egna ord beskriva hur det ideala samhället skulle se ut – om bara just vi hade en majoritet av platserna i riksdagen och möjligheten att genomföra vår politik utan kompromisser eller januariavtal.

Frågan som för första gången fick mig att aktivt ta ställning politiskt var jämställdhet – vilken ynnest det då är att få ansvara just för området ekonomisk familjepolitik för Socialdemokraterna i riksdagen!

För det är ju så vi har fått våra största landvinningar när det kommer till rättvisa mellan könen i Sverige – att föräldraförsäkringen inte bara riktar sig till den kvinnliga föräldern utan till båda. Att vi förväntar oss att en kvinna som fött barn ska återgå i arbete igen och att pappan också ska vara förälder till sitt barn. 

Det låter idag som självklarheter men det har det inte alltid varit och är – om vi ska vara ärliga – inte det fullt ut ännu. I riksdagsdebatterna brukar oftast det här vara den största skiljelinjen mellan partier också. 

Ena sidan som gömmer sig bakom ord som ”frihet” och ”låt familjerna själva bestämma” och den andra som visst tycker att familjerna själva ska bestämma – men inte genom att staten finansierar ett uttag av föräldradagar som leder till mindre jämställdhet. 

För vi vet ju vad som händer i andra änden. Det handlar inte ”bara” om att lönerna blir skeva. Det handlar också om en förväntan på mamman att utföra det obetalda hemarbetet, att jobba dubbelt så mycket fast med lägre lön. Det handlar också om att det dubbla arbetet leder till att hon inte orkar jobba heltid på sitt betalda arbete. Och i slutändan handlar det också om att hennes pension blir många miljoner lägre än pappans. Så efter ett helt liv av slit kommer hon belönas med det hon fått hela livet – för lite betalt. 

En jämlik föräldraförsäkring bäddar helt enkelt för ett jämställt arbetsliv och för att alla ska kunna klara sig själva på sin lön eller sin pension.