Jag var på en av våra fyra storbanker i förra veckan för att en vän har startat eget och behöver få företagskonto med bankgiro och lite annat. Förutom det fick hon också lite ”goda råd”. 

"För guds skull, ta absolut inte ut mer än 43 600 kronor i månaden från företaget i lön för då måste du betala statlig inkomstskatt", var det första han sa. 

"Du måste ha en sjukvårdsförsäkring. Då går man före i alla köer och kommer till Sophiahemmet och en specialistläkare direkt. Inget harvande via vårdcentraler som bara tar tid. "

 "Du behöver sätta av pengar till din pension. Det gör du bäst privat."  

Det var ju bra att bankmannen tänkte på pensionen. Då nämnde jag att det ju är ännu billigare och bättre att teckna hängavtal. Då tittade han bara storögt på mig, utan att ens bevärdiga det med en kommentar. 

I mitt stilla sinne undrade jag om han ens visste vad ett hängavtal var. Jag begär inte att gemene man ska veta det, men en bankman som ger råd om pensioner till egenföretagare … 

Hängavtal är att en egenföretagare kan ”hänga på” fördelarna med ett kollektivavtal, utan att själv ha några anställda. Då får man ta del av de stora och effektiva tjänstepensionslösningar som finns via kollektivavtalen som ITP, förutom att man kan få andra försäkringar. 

Dessa kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar har stordriftsfördelar och extremt pressade avgifter. I stort sett är de alltid billigare än privata lösningar. Men det kände visst inte den här bankmannen till … 

Ännu värre blev det när bankmannen förklarade att han minsann jobbade på en av de fyra storbankerna som i princip inte kan gå i konkurs. 

"He he he, det är ju bekvämt. Härligt med staten som garant." 

Här sitter alltså en bankman och ger råd till egenföretagare om hur de ska undvika skatt, framförallt statlig skatt, samtidigt som det är just de skatterna som gör att hans bank aldrig kan gå i konkurs.  

Banker och staten är beroende av varandra eftersom bankerna har en så avgörande roll i att det finns pengar. Ekonomin fungerar inte utan dem. De anses vara ”systemviktiga”. Därför garanterar staten att de inte går i konkurs. 

Detta kombinerat med att bankmannen föreslog att egenföretagaren ska runda den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården och satsa på privata pensionslösningar när kollektiva är bättre, blev för mycket. 

På väg ut från banken kom jag och min vän – egenföretagaren – överens om att hon kanske inte ska ta råd från en bankman som verkligen inte är ”systemviktig”.