Förra veckan tog riksdagen viktiga steg i rätt riktning i sjukförsäkringsfrågan. Det handlar exempelvis om att mjuka upp de stelbenta och snäva tidsgränserna, öka tryggheten för dem som blivit långtidssjuka av att ha slitit ett långt arbetsliv, höja inkomsttaken och stärka inkomstskyddet för dem med osäkra anställningar.
Detta är en politik som LO och landets 3,5 miljoner fackligt organiserade löntagare steg för steg drivit fram. Ett arbete som hämtat kraft och stöd från fackföreningsrörelsens envetna opinionsbildnings- och påverkansarbete.
Sjukförsäkringen har i flera decennier rustats ner, både av socialdemokratiska och av borgerliga regeringar. Efter 1990-talskrisen motiverades nedskärningarna av det statsfinansiella läget, sedan drevs nedskärningarna på av högerns tanke om att sjuka blir friskare av att bli fattiggjorda.
Idag ligger utgifterna för sjukförsäkringen i relation till BNP på en historiskt låg nivå. När det offentliga skyddsnätet rullats tillbaka har det sociala risktagandet privatiserats. Värst drabbade av detta är de som stått i frontlinjen i kampen mot Covid-19, oftast kvinnor i LO-yrken.
Pandemin har påmint de flesta av oss om bristerna i dagens hårda kravförsäkring. Att vi dessutom är det enda nordiska land som har en karens i sjukförsäkringen har inte underlättat arbetet med att skydda oss mot det dödliga viruset.
Karensavdraget behöver tas bort permanent för alla. Det är en insikt som spridits till allt fler.
När det som riksdagen nu beslutat om sjösatts får reformprocessen inte stanna av. Fler trygghetsreformer behöver genomföras. Sjukförsäkringens tidsgränser måste i grunden omvandlas till stödjepunkter, där den enskilde rustas med tydliga rehabiliteringsrättigheter. Mer kännbara sanktioner måste komma på plats för de arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar på allvar.
Kravställandet i sjukförsäkringen behöver bättre träffa de aktörer som kan leverera rehabilitering och återgång i arbete. Omställningskraven på den enskilda ska vara realistiska och alltid föregås av ett individuellt anpassat omställningsstöd.
Valet nästa år kommer att bli något av ett ödesval, inte minst för dem som har oturen att drabbas av sjukdom. Blir Ulf Kristersson statsminister får vi årliga nedskärningar i mångmiljardklassen i vårt försäkringsskydd för att finansiera skattesänkningar för de välbeställda.
Klyftan mellan dem som kan och inte kan arbeta kommer att vidgas. Landets löntagare har all anledning att se till att så inte blir fallet.