Förra tisdagen presenterade jag och civilminister Ida Karkiainen vårbudgeten här i länet. En stor nyhet är garantitillägget.
I nedbrutna siffror kunde vi berätta att hela 29 634 norrbottniska pensionärer bedöms få höjda pensioner med reformen. Nationellt handlar det om över 1 miljon pensionärer med genomsnittet 750 kr skattefritt, det är ingen kattskit vill jag lova.
Som socialdemokrat är jag stolt över alla de förändringar vi gjort på pensionsområdet senaste åren som medfört höjda pensioner. Men det finns fortfarande behov av ytterligare ekonomiska förbättringar för de pensionärer som har den lägsta allmänna pensionen.
För mig handlar det om respekt för alla dem som varit med och byggt detta land. Men också en djup övertygelse om att trygghet när man blir äldre är en viktig hörnsten i vårt gemensamma välfärdsbygge. Men det kräver att vi tar tillbaka kontrollen över välfärden och stärker pensionerna.
Garantitillägget är också en stor jämställdhetspolitisk reform eftersom 3 av 4 som får tillägget, är kvinnor. Det är dock långt ifrån säkert att denna viktiga reform blir verklighet.
Kristdemokraternas Busch duckar exempelvis sakfrågan och riktar istället in sig på formen för garantitillägget och säger att det är häpnadsväckande oansvarigt.
Det mest häpnadsväckande tänker jag är att vi kan leva i så olika världarEbba Busch sammanfattade på twitter för några år sedan sin syn på låga pensioner ”Låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat”.
En tragisk konservativ syn som blundar för såväl ojämlikheten som ojämställdheten i samhället och blir ett hån mot alla de kvinnor som gång på gång genom livet gjort val som stått till buds. Och ändå lever med låga pensioner.
Jag kan ta min egen mamma. Sjuksköterskan, hemmafrun, måltidsbiträdet, internatföreståndaren, egen företagaren, specialkostansvarig inom skolbespisningen, fram till cancer knackade på.
Hon hann aldrig bli fattigpensionär, mer än på pappret. Hon dog för tre år sedan, bara 67 år gammal, och fick aldrig uppleva sin ålderdom med friheten att själv fylla sin dag med vad hon ville.
Hon hade fått tillägget och är för mig drivkraften och påminnelsen hur ångesten över en låg pension förföljer så många, inte minst kvinnor i vårt land, genom hela livet.
Alla partier säger sig stå upp för höjda pensioner. Men vilka kommer att stå på pensionärernas sida när det verkligen gäller?
Nu är det upp till bevis.