Nu har riksdagens arbete dragit igång ordentligt med Riksmötets öppnande och statsministerns regeringsförklaring förra veckan.
Jag var åter iklädd min mammas västerbottensdräkt med silverörhängen tillverkade i Norrbotten, en stolt representant för norra Sverige.
Regeringsförklaringen lämnade mycket att önska.
Det är uppenbart att Tidöpartiernas ambitioner för miljö- och klimatpolitiken är så låga att de helst inte pratar om dem överhuvudtaget. Med några få rader nämndes klimatet och då nästan bara om kärnkraft. Mycket svagt.
Svaga var också skrivningarna om politiken för samerna och övriga nationella minoriteter – de saknades helt.
Inte heller några satsningar på de samhällen som ska bära den gröna nyindustrialiseringen i norr utlovades.
För kulturen innehöll inte regeringsförklaringen något nytt. Brandtalet för kulturens värde hölls istället av Konserthuset Stockholms chef Stefan Forsberg, som under kvällens TV-sända konsert gav flera viktiga argument för varför vi behöver ett rikt, offentligt finansierat kulturutbud i hela landet.
Kulturskolor, studieförbund, kulturskapare och folkbibliotek möjliggör bildning, växt och goda samhällen att leva i.
Viktigt att påminna om i dessa tider, när högerpolitiker slänger sig med ord som “kulturelit” och “bidragsberoende”, vilket både är djupt okunnigt och historielöst.
Historielöst är också regeringens aviserade neddragning på studieförbunden.
Folkbildningen har byggt Sverige starkt, bidrar till demokrati och sammanhållning och står för en viktig del av infrastrukturen för kultur i hela landet, inte minst på landsbygden. Ett bildningsfientligt dråpslag från regeringen.
Under onsdagen presenteras höstbudgeten och vi får veta helheten i regeringens ekonomiska prioriteringar.
Mycket är redan känt och ett bra besked var att det blir en satsning på bemannade skolbibliotek. En miljöpartistisk hjärtefråga som hela läs- och bibliotekssverige tryckt på hårt för. Nu återstår skarp lagstiftning som verkligen gör skillnad.
Mer ledsamt är att det åter blir en välfärdsslakt då regeringen inte ger tillräckligt till kommuner och regioner.
Vården, skolan och omsorgen får lida samtidigt som regeringen sänker skatten på snus och bensin och höjer ROT- och RUT-avdraget för de som har råd att renovera och köpa hushållsnära tjänster.
Om ett par veckor presenterar vi i oppositionen våra skuggbudgetar och jag kan lova att våra prioriteringar kommer att se annorlunda ut.
I bistra, ekonomiska tider måste vi orka satsa på det viktigaste, och det är varken snus eller bidrag till köksrenoveringar.
Sverige har inte råd att slakta varken välfärden eller kulturen.