Den 1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten i diesel och bensin, vilket gjorde att dieseln blev cirka fyra kr billigare och bensinen en kr.
Jag, som bor och verkar i landsbygden, har vetskap och erfarenhet om de långa avstånd och behoven att använda bil och maskiner för att överhuvudtaget klara av att bo här.
Bara i vårt hushåll innebär detta ca 12 500kr billigare per år, så jag om någon borde väl vara nöjd nu – eller?
Vi som bor så här avsides kan omöjligen avstå bilanvändandet och körsträckan hinner bli lång under ett år hur vi än försöker pyssla ihop detta med grannar och bekanta så att vi inte behöver åka iväg för varje ärende. Därefter behöver vi även diesel för att klara av olika nödvändiga sysslor med hjälp av traktorn.
Jag förstår att vi glesbygdsbor kan känna glädje i alla fall i första hand när sådan här sänkning görs. Merparten av dessa har inte ekonomi att byta till elbil och detta är inte ens ett alternativ i dagsläget på grund av bristande laddmöjligheter och även osäkerheten på vad laddningen kommer att kosta i framtiden med den osunda prissättningen som råder för svenska elkunder av vår egenproducerade billiga el.
Det bor bara drygt två procent av befolkningen på gles- och landsbygd som verkligen är i behov av bilen av en eller annan orsak, sen finns det småföretag och branscher som verkligen drabbas om bränslekostnaderna blir för höga.
Min tanke blir då: Är det inte ett trubbigt verktyg att sänka inblandningen av biobränslen, som vi skulle kunna tillverka än mer här hemma och som får oss att bli mer oberoende av fossila bränslen? Minskningen av inblandningen av biobränslen leder nämligen även till ökade utsläpp med över fyra miljoner ton/år!
Merparten av de som får billigare bränslekostnader bor faktiskt i storstäder där det redan finnas alternativ till bilanvändning. Det är ju känt med den så kallade priselasticiteten att användning minskar om priset ökar.
Som landsbygdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet så inser jag att någonting behövs, så att människor i situation som min kan se andra lösningar som kompenserar de fördyringar som till exempel iblandning av biobränslen medför.
Men då måste kommande regering ha ett annat svar på hur kompensering sker för de som inte kan minska sin användning av bränslen oavsett prisbilden. Jag hoppas att denna lärdom tar regionalpolitik till en annan nivå i framtiden, för jag är övertygad om att orsaken till regeringsskifte kan stavas till ”Ska det kosta så här mycket att tanka”
Så i ärlighetens namn så bävar jag oavsett mina 12 500 kr om denna regering får fortsätta efter nästa val.