Den svarta fredagen i Belarus

"Black Friday har en annan betydelse i Minsk", skriver Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.

"Black Friday har en annan betydelse i Minsk", skriver Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.

"Black Friday har en annan betydelse i Minsk", skriver Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.

Foto: Palmecenter

Gästkrönika2021-12-01 15:58
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

”Black Friday” betyder något helt annat för oss belarusier, berättar demokratiaktivisten Julia Mickiewicz. 

Den ”svarta fredagen” inföll den 23 juli 2021 då regimen i ett bräde beslutade att 200 centrala civilsamhällesorganisationer skulle betraktas som olagliga. Efter den svarta fredagen har motståndet gått under jorden. 

Som demokratiaktivist i Belarus kan du inte längre demonstrera öppet på gator och torg – risken är för stor. I dag sitter 884 personer i fängelse som politiska fångar. Otaliga aktivister har lämnat landet. Men de flesta har tystats och pressats tillbaka.

Inte bara i Belarus, utan i stora delar av världen har utrymmet för civilsamhället trängts tillbaka. 87,3 procent av jordens befolkning, 6,4 miljarder människor, lever idag i mer eller mindre inskränkta samhällen – vissa är utsatta för repression och hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig. Andra lever i fullkomligt stängda samhällen där civilsamhället måste verka under jorden, med risk för att bli fängslade eller mördade. 

Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera.

Extra oroande är att den negativa utvecklingen inte bara omfattar diktaturer som Belarus eller repressiva regimer som Zimbabwe.

Utvecklingen är global och omfattar även länder som Indien, Serbien, USA och Ungern. Stater som stryper utrymmet för det civila samhället utgör en del av en större trend som handlar om fler auktoritära regimer och en tillbakagång för den demokratiska idén.

Redan för ungefär tio år sedan uppmärksammades att tumskruvarna för det civila samhället höll på att skruvas åt i många delar av världen. I den globala debatten fick uttrycket ”shrinking civic space” ett stort genomslag. Sedan dess har läget ytterligare förvärrats.

Bland annat har den negativa utvecklingen förstärkts av den globala smittspridningen av covid-19. Många stater har utnyttjat pandemin för att strypa det civila samhället. I flera fall har stater utnyttjat pandemin och genomfört åtgärder riktade mot det civila samhället och yttrandefriheten som inte har haft något att göra med åtgärder för att minska smittspridningen. 

Du och jag tillhör de 3,4 procent av världens befolkning som lever i ett öppet samhälle där det råder frihet att bilda föreningar och att arrangera offentliga möten. 

Vi borde vakna varje morgon med ett leende på läpparna och fråga oss hur vi kan använda vår frihet för att bekämpa någon annans ofrihet. För att stärka demokratin. 

Sätten är naturligtvis många. Engagera dig i ett politiskt parti, i en idrottsförening eller din hyresgästförening. Gå med i facket, eller värva en vän. Stå upp för folkbildningen. Berätta för grannen, kollegan eller släkten hur lyckligt lottade vi är som bor i ett demokratiskt land. Och att friheten aldrig får tas för given.