Jag vill börja med att tacka Jan Bergsten för en mycket bra artikel, "Ännu en kvinna på Zlatan-cykeln", den 4 januari i NSD. "Tänk så fel det kan bli i männens rike, när kvinnor inte räknas, inte ens i massmedier som har till uppgift att granska och ifrågasätta", skriver han.
Ja, så är det Jan, det är inget nytt för oss kvinnor.
För inte så länge sedan läste jag på ledarsidan att våra två kvinnliga socialdemokratiska distriktsordföranden Kristina Zakrisson och Karin Åström hade "hankat sig" fram i partidistriktet under de senaste åren. Ytterligare ett exempel på kvinnor som hamnat på den s k Zlatan-cykeln. De har gjort ett bra jobb och är värda ett bättre omdöme.
Kristina satt ordförande under en mycket turbulent period då många konflikter skulle lösas på ett sätt som inte missgynnade partiet och medlemmarna och det klarade hon med glans.
Karin som kanske haft en lugnare period men som också haft oroshärdar att hantera har även hon skött det på ett förträffligt sätt.
Det är två trygga individer med gott omdöme vilket har gjort att de lyckats bra i sitt ledarskap. De är värda mer än en Zlatan-cykel och bättre rapportering i media.
Nu ska Kristina som kommunalråd för Kiruna se till att hela stadskärnan flyttas och Karin är under 2014 president för Nordiska rådet, uppdrag som kräver mod och bra ledaregenskaper.
Lycka till! Ni är två goda förebilder.
Yvonne Ståhlnacke, Luleå, Helena Stenberg, Piteå, Helena Öhlund, Älvsbyn, Britta Flinkfeldt Jansson, Arjeplog, Lotta Åhman Arvidsjaur, Ellinor Söderlund, Kalix, Birgitta Persson, Överkalix, Gunnel Simu, Haparanda, Kristina Zakrisson, Kiruna och Birgitta Larsson, Gällivare, är ledare i tio av Norrbottens fjorton kommuner.
Norrbotten växer så det knakar och jämställdhetsfrågorna prioriteras trots en alliansregering som inte gör mycket för underlätta arbetet . Jag är stolt över dessa duktiga socialdemokratiska kvinnor. Hoppas media uppmärksammar dem bättre, än på en Zlatan-cykel, i fortsättningen.
Jan, säger vidare i sin artikel, det känns som 1914 och jag förstår honom. I november 1918 lade Socialdemokraterna tillsammans med liberalerna, mot högerns vilja, fram ett regeringsförslag som innebar att både kvinnor och män så småningom fick rösträtt 1921 och 73 år senare, 1994, tog vi socialdemokrater ett kongressbeslut om "varannan damernas".
Så visst har vi hunnit längre Jan, vi har ju både rösträtt och representationsrätt nu, men vägen till jämställdhet är lång, slingrig och med många uppförsbackar.