Plastskatt – visst låter det klokt?

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog skriver regelbundet i NSD.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog skriver regelbundet i NSD.

Foto: Wiktor Nummelin / TT

EU-KRÖNIKA2018-05-15 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Härom veckan kom EU-kommissionen i Bryssel med ett radikalt förslag. Till oigenkännlighet förklätt till miljöreform. En plastskatt.

Vi har alla sett de jättelika plastöar som flyter runt i våra hav, bestående av de enorma mängder plast vi använder och sedan kastar. Vi vet numera också rätt mycket om konsekvenserna för djur, natur, fiske och människor.

Nu har EU-kommissionen föreslagit att en skatt på plast skall införas i hela EU - för att minska användningen och därmed miljöskadorna. Och samtidigt kompensera för bortfallet av britternas EU-medlemsavgift när de efter brexit lämnar samarbetet.

Det kan ju låta klokt. Men beskattningsrätt är något varje medlemsland äger självt. Det är också där som väljarna kan rösta fram eller rösta bort de partier och politiker som beslutar vad skatterna ska användas till.

Skulle vi överlåta den makten till EU-nivån? Aldrig, svarar rätt många.

Aldrig, säger också många, inför förslaget om ökade utgifter och om en 40-procentig ökning av Sveriges EU-avgift.

Förra gången det var aktuellt pågick förhandlingarna om EU:s långtidsbudget i 29 månader. Risken finns att det kommer att vara utdraget också den här gången.

Synd, kan man också tycka, då det finns ett antal bra förslag i budgeten. Bland annat hårda demokratikrav kopplade till Polen och Ungern - vilket skulle innebära kraftigt minskat ekonomiskt stöd till dessa länder om de inte lever upp till grundläggande principer om mänskliga fri- och rättigheter.

Ungern är den största mottagaren av EU-stöd, räknat per invånare. Omkring 6000 kronor per person och år. Dessa pengar betalas ut för att Ungern ska komma i kapp utvecklingen i de övriga medlemsländerna i EU.

Regeringen Orban återvaldes nyligen och fortsätter sitt projekt att göra Ungern till en illiberal stat. Steg för steg monteras den demokratiska rättsstaten ned. Ett indraget EU-stöd skulle förstås lämna betydande hål i statskassan. Det är kanske det som krävs för att vända den negativa utvecklingen. Money talks, som det heter.

Och plasten? Där ligger ansvaret på handeln, industrin, regeringar, FN-systemet och en lång rad aktörer. Och på var och en av oss. Inte på ett successivt överlåtande av beskattningsrätt till EU.

Om ett antal månader vet vi resultatet av förhandlingarna. Förhoppningsvis före istället för efter EU-parlamentsvalet. Dit är det 13 månader. Inte 29.