Det går för långsamt med jämställdheten

Jokkmokk är i topp, men inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande stora.

Jokkmokks kommun har landets mest jämställda löner.

Jokkmokks kommun har landets mest jämställda löner.

Foto: Ludvig Wästfelt

Ekonomisk politik2024-03-13 06:00
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minskar i Sverige, men det går oerhört långsamt. Med nuvarande takt är inkomstskillnaderna borta om ungefär 100 år. 

Jämställdhet handlar om mycket mer än bara lika inkomster. Det handlar om inflytande, utsatthet för våld, självständighet och möjlighet att förverkliga sig själv. Men, en god inkomst och bra ekonomi är ofta en förutsättning för framsteg inom övriga områden. I dag tvingas kvinnor stanna kvar i destruktiva och våldsamma relationer helt enkelt för att de inte har råd att lämna. Med en sämre ekonomi begränsas man till ett beroende av anhöriga eller till en arbetsplats som man kanske inte trivs på. 

Utifrån Statistiska Centralbyråns inkomststatistik är det uppenbart att Sverige är långt ifrån jämställt och att mycket mer arbete behövs. Medianinkomsten för kvinnor i Sverige är bara 77 procent av medianinkomsten för män, och inte i en enda kommun i hela Sverige har kvinnor en inkomst som är i nivå med männens.

Mest jämställt, i hela Sverige, är det i Jokkmokk där kvinnors medianinkomst uppgår till 84 procent av männens. Men skillnaderna är stora bara i Norrbottens län. I Älvsbyn, Piteå och Kiruna har kvinnor en medianinkomst på under 73 procent av männens inkomst. Om de här kommunerna kunde minska skillnaderna till samma nivå som Jokkmokk, skulle medianinkomsten för kvinnor vara 2 500 till 3 000 kronor mer i månaden. Ekonomiskt skulle det ha jättestor betydelse, och då finns ändå ytterligare 16 procentenheter att ta igen innan inkomsterna är lika.

Skillnaderna mellan kommuner förklaras ofta av den lokala arbetsmarknaden, i Jokkmokk är sysselsättningen bland kvinnor hög och de har i hög grad en eftergymnasial utbildning. 

Men vill vi bli av med skillnaderna krävs politik. Lönerna inom kvinnodominerade yrken måste upp och kraven på lönekartläggningar för att bli av med lönediskrimineringen behöver skärpas. Vill vi ha ett jämnare uttag av föräldrapenning måste vi göra föräldraförsäkringen mer individualiserad. Vill vi minska inkomstskillnaderna bland pensionärer behöver vi ha full pensionsinbetalning även vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet.

För ingenting blir bättre av sig själv. Framsteg sker för att några driver på utvecklingen. Därför måste politiken - både på kommunal nivå och riksnivå - arbeta aktivt för att öka jämställdheten och minska inkomstskillnaderna.