Det är ett fasligt väsen på högerpartierna om utbildningsminister Anna Ekström (S) och Pisa-undersökningen som gjordes 2018. Deras ambition är att skapa bilden av att regeringen och Ekström försöker försköna bilden av kunskapsutvecklingen i den svenska skolan.
Mitt i denna uppskruvade debatt kan det dock vara bra att ta ett djupt andetag, dricka ett glas kallt vatten och läsa ett längre blogginlägg av Lärarförbundets utredare Johan Ernestam.
"När man beaktar vad som förklarar exkluderingar och bortfall, samt ser till vad Pisa egentligen är bra på – att mäta förändringar över tid – finns det lite som säger att de påverkat resultatet för eleverna med svensk bakgrund i någon större utsträckning. Vi kan fortfarande lita på Pisa", lyder slutsatsen i Ernestams faktaspäckade inlägg.
I ett inlägg på mikrobloggen Twitter pekar Lärarförbundets utredare dessutom på en kurva (se bilden ovan) som sammanfattar kunskapresultaten över tid. Efter bottenåret 2012 har det skett en tydlig och statistiskt säkerställd uppgång.
"Samtliga partiledare borde titta på denna. Den röda kurvan är det som är det intressanta – en kraftig förbättring för elever födda i Sverige. Det skulle inte ha påverkats av om de elever som exkluderats hade skrivit provet", skriver Jonas Ernestam.
Det betyder självfallet inte att det saknas utmaningar för skolan. Till exempel är det ju tufft för många elever som har utlandsfödda föräldrar. Integrationsproblemen är högst påtagliga även i skolans värld. Men det är faktiskt ingen nyhet 2021. Det intressanta nu är istället hur Anna Ekström, regering, riksdag och kommunpolitiker vill tackla problemen och minska klyftorna.
Och i det läget är det glädjande att Utbildningsdepartementet har en del på gång. I Dagens Nyheter 21 mars beskriver Anna Ekström att det framför allt handlar om två saker.
"Det ena är att vi behöver se över hur skolpengen är konstruerad, där finns förslaget som jag hoppas kunna föra samtal med riksdagspartierna om. Det andra är att statliga satsningar på skolan fördelas mer utifrån socioekonomin. Det ska gå ut mer statliga pengar dit behoven är som störst. Det är ett svar på att skolor inte alltid får resurser utifrån de behov som finns", säger hon.
I en ledare 10 december skrev jag själv om de utredningsförslag som nu är framtagna och kan medverka till att öka jämlikheten i den svenska skolan. Det är betänkanden som borde kunna bilda grund för en bred uppgörelse mellan Januaripartierna.
Dessa förslag borde också vara huvudfokus för den skolpolitiska debatten i Sverige våren 2021 – inte verkliga eller påstådda brister i en Pisaundersökning som gjordes för tre år sedan.
Jag hoppas därför att väljarna i Sverige är tillräckligt kloka för att se att den här debatten först och främst handlar om att högerpartierna vill skadskjuta och misstänkliggöra en skicklig socialdemokratisk utbildningsminister inför valåret 2022.
Spottar man tillräckligt länge på en sten så blir den blöt. Sådan är den enkla filosofin bakom de många borgerliga angreppen på Anna Ekström just nu.