18 oktober var det Jimmie Åkesson (SD) som stod i fokus för redaktionens intresse. 25 oktober handlade det om Ulf Kristersson (M). 

1 november avslutades serien med ett reportage om statsminister Stefan Löfven (S). Det blev mycket Norrbotten i inslaget. SVT-reportern Mari Forssblad hade följt Löfven under besöket vid brandhärjade Polarbröd samt invigningen av Hybrits pilotanläggning i Luleå. Dessutom deltog jag – tillsammans med PM Nilsson, Dagens Industri – i den efterföljande paneldiskussionen.

I samtalet tryckte jag bland annat på att 28 procent, som Löfvens parti fick i valet 2018, är ett bra socialdemokratiskt resultat i det moderna Europa. Mette Frederiksen i Danmark och Sanna Marin i Finland, som många framhåller som socialdemokratiska föregångsexempel, har faktiskt sämre resultat än Löfven.

Dessa 28 procent räcker givetvis inte till att genomdriva hela det socialdemokratiska partiprogrammet. Men genom att manövrera klokt, samarbeta och kompromissa med andra partier går det att få igenom åtminstone en del hjärtefrågor. I diskussionen pekade jag på pensionstillägget, den nya formen av korttidspermitteringar, välfärdssatsningarna och Norrbotniabanan. Enligt min mening är åtminstone 60 av de 73 punkterna i Januariavtalet att se som god socialdemokratisk politik.

Kort sagt: Läget efter halva mandatperioden 2018-2022 är, trots allt, ganska bra för Stefan Löfven och svensk socialdemokrati. 

Kolla gärna på mitt, programledaren Cecilia Graldes och PM Nilssons samtal i efterhand.