I november åkte jag och en grupp S-redaktörer till Bryssel för att träffa de nyvalda Europaparlamentarikerna. En av dem vi träffade var Heléne Fritzon, toppnamnet på den socialdemokratiska valsedeln i Europavalet 2019.

Hon lovade att göra jämställdheten till en huvudfråga under mandatperioden och att driva på för en ny jämställdhetsstrategi i EU.

”Var tredje kvinna i Europa saknar eget arbete. Lönegapet mellan män och kvinnor är 16 procent. Dessutom uppger var tredje europeisk kvinna att hon blivit utsatt för våld eller sexuella trakasserier”, sa Fritzon bland annat.

Nu – som en följd av coronakrisen – väcker Fritzon även ett förslag om att inrätta en särskild kvinno-corona-fond inom EU.

"Vi har fått rapporter från flera medlemsländer om att våldet mot kvinnor i hemmet har ökat under krisen och om hur vissa medlemsstater begränsat rättigheterna när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Vidare ser vi behovet av insatser för att kvinnor ska komma tillbaka i egen försörjning efter covid-19", säger Fritzon inför Europaparlamentets session 13-15 maj.

I ett svenskt sammanhang kan det framstå som oomtvistliga krav och idéer. Sverige brukar ju beskrivas som EU:s mest jämställda land. Men tyvärr är jämställdhetskraven inte en självklarhet i alla EU-länder. 

Till exempel har ett flertal medlemsstater ännu inte ratificerat Istanbul-konventionen om våld mot kvinnor. Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrev nyligen dokumentet som ett uttryck för "en destruktiv genusideologi"!

Därför finns det sannerligen behov av politiker som –  i likhet med Fritzon och S-gruppen –  manar på jämställdhetspolitiken i Europaparlamentet och andra EU-sammanhang.