I riksdagsvalet 1988 nådde Liberalerna (som då kallade sig för Folkpartiet) sitt bästa resultat i modern tid. Partiledaren Bengt Westerbergs radikala socialliberalism och engagemang för det han beskrev som "det glömda Sverige" drog väljare.
Det liberala partiet fick 14,2 procent – mer än dubbelt så högt som partiets opinionssiffror inför valet 2022 – och gjorde en kraftig framryckning jämfört med valet 1982.
Med alla rimliga mått mätt kan Bengt Westerberg därmed beskrivas som en av de mest framgångsrika liberala partiledarna genom tiderna.
Nu har emellertid denna liberala ikon tröttnat på sitt gamla parti. Under fjolåret markerade han tydligt mot Liberalernas närmande till Sverigedemokraterna och högervridning.
"Jag tycker det är väldigt märkligt att ett socialliberalt parti medverkar till att etablera ett nytt högerblock i svensk politik", sa Bengt Westerberg i en intervju i Aftonbladet 2 maj 2021.
Efter några månaders betänketid klargjorde Bengt Westerberg dessutom att han inte kommer att rösta på Liberalerna i riksdagsvalet 2022.
"Jag kan inte stödja ett parti som öppet säger att man är berett att bilda regering som förutsätter ett aktivt stöd av Sverigedemokraterna", sa han i en TT-intervju 17 november 2021.
Bengt Westerberg hyllar istället centerledaren Annie Lööfs mittenstrategi och beskriver den som ett alternativ för alla liberala väljare.
"Jag tycker att Annie Lööf har rätt, att man ska söka samarbete i den breda mitten. De som tycker det kan ju stödja Centerpartiet och visa att det är en god tanke att man kan diskutera med både socialdemokrater och moderater", säger han till Dagens Nyheter.
För Liberalerna är Westerbergs avhopp ett tungt avbräck. Det är som om S-legendaren Ingvar Carlsson (partiledare 1986-1996) skulle uppmana socialdemokratins sympatisörer att rösta på ett annat parti.
Av opinionsmätningarna att döma kommer L ändå att klara sig kvar i riksdagen. Men det är inte osannolikt att många liberala och allmänborgerliga väljare, som ogillar högervridningen och samarbetet med Sverigedemokraterna, kommer att söka en ny politisk hemvist i höstens val.
Enligt den nationella SOM-undersökningen 2021 betecknar sig 30 procent av väljarkåren som "varken höger eller vänster". (36 procent ser sig som höger och 34 procent som vänster.)
Det finns alltså en ganska stor grupp rörliga "mittenväljare". Det är inte omöjligt att många av dem drar samma slutsats som Bengt Westerberg och föredrar ett mittenvänstersamarbete med S och C istället för en mer högerinriktad politik.