"Vi tog strid för gruvnäringen"

"Olof Palme, en sann Norrbottensvän, var ledsen över misslyckandet med Stålverk 80", berättar S-veteranen Thage G Peterson. Peterson har arbetat nära tillsammans med flera socialdemokratiska statsministrar.

"Olof Palme, en sann Norrbottensvän, var ledsen över misslyckandet med Stålverk 80", berättar S-veteranen Thage G Peterson. Peterson har arbetat nära tillsammans med flera socialdemokratiska statsministrar.

Foto: Kurt Engström

Ledare2012-11-09 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

"Det jag minns tydligast från Norrbotten är striden för att rädda gruvnäringen och de anslag s-regeringen tog fram för att bygga ut Luleå tekniska universitet, LTU", säger Thage G Peterson, 79 år, en av landets mest erfarna politiker som haft mycket att göra med länet, och allra mest som industriminister 1982-88 i Olof Palmes, senare Ingvar Carlssons regering.

Mellan 1971 och 1998 var Peterson riksdagsman, statssekreterare och samordningsminister i statsrådsberedningen, justitieminister, försvarsminister och riksdagens talman.

Vi träffas en vacker höstmorgon i hans villa i Nacka för att samtala om Norrbotten. Peterson är påläst och överräcker en PM i ämnet som han skrivit särskilt inför mitt besök.

Ragnar Lassinantti, som Peterson kommer ihåg många möten med, brukade säga att vi i Norrbotten för vår utveckling främst är beroende av våra naturresurser innanför och våra vänner utanför länets gränser. Samtalet vittnar om att Peterson varit och är en av länets allra främsta vänner. Hans många besök i länet började 1958 i Folkets Hus-rörelsen.

"När vi kom tillbaka till regeringsmakten 1982 fick jag stöd av Palme och lyckades i regeringen få fram 300 miljoner sek till gruvnäringen, sanera LKABs lån och säkra bolagets fortlevnad. Den föregående borgerliga regeringen hade en annan uppfattning. ´Fyll igen gruvhålen´ kunde man höra i departementskorridorerna."

Sista beslutet Olof Palme tog som utbildningsminister 1969 innan han blev statsminister var att utbyggnaden av den högre tekniska utbildningen i Norrland skulle börja i Luleå.

Flera lokaliseringsorter var föreslagna och endast ett framgångsrikt lobbyarbete hade räddat Luleå - som såg ut att bli en förlorare - "kvar på planen".

De pengar som senare tillfördes för att bygga ut universitet kom från olika regeringspaket via industridepartementet - inte utbildningsdepartementet - som det genomarbetade ´Utveckling i Norrbotten´ 1983, värt 4 miljarder kr som undertecknades av Palme och Peterson.

Med glädje visar Petersen upp propositionen med symboliskt rött omslag, ett uttryck för att det byggde på arbetarrörelsens utvecklingsplan för länet som presenterats till valet 1982. Länets fackföreningsrörelse upplevde sig ha starkt stöd från Peterson.

"Olof Palme, en sann Norrbottensvän, var ledsen över misslyckandet med Stålverk 80 och kom aldrig över det. Han följde nära arbetet med att ta fram Norrbottenspaketet, och industridepartementet var det enda fackdepartement som han besökte vid den tiden. ´Vi måste betala tillbaka för misslyckandet med Stålverk 80´, sa han."

LTU byggdes ut, och Luleå etablerade sig de facto som den enda lokaliseringsorten för högre teknisk utbildning i Norrland.

"Många andra insatser gjordes med paketpengar, t ex att vi fick igång rymdverksamheten i Kiruna och kunde stödja småföretag. Näringslivet i Norrbotten har blivit mer högteknologiskt. Genom andra propositioner som jag lagt fram kunde vi satsa på de statliga företagens framtid, öka lokaliserings- och glesbygdsstöden, rusta upp Malmbanan och göra speciella insatser i Malmfälten med mera."

"I alla s-regeringens projekt har vi lyft fram ungdomarna, att länet ska lyftas med mera utbildning och framhållit att det finns arbetskraft i Norrbotten. Norrbotten har svarat upp mot de förväntningar statsmakterna satt upp och fått bättre gensvar från kommun- och landstingspolitiker än på andra håll i landet. Det vill jag nu hylla dessa för", fortsätter Peterson.

Peterson är besviken över det bristande stöd för satsningar i Norrbotten som han mött från privatkapitalets sida.

"Det har varit rädd för Norrbotten och inte velat flytta dit."

"I dag är regionalpolitiken avvecklad", bedömer Peterson, som inte heller är nöjd med det egna partiets nuvarande engagemang i frågan.

Peterson förordar breda regionalpolitiska insatser för att "hela landet ska leva", där inte heller glesbygden får glömmas bort, och medger att även en del s-politiker och fackföreningsföreträdare i det avseendet varit ointresserade.

Som pensionär har Thage G Peterson enrollerats av Gällivare för att hjälpa till med utvecklingsinsatser. Stolt visar han upp två hedersdiplom som hänger på väggen, det ena som "Hedersambassadör för Gällivare kommun", det andra som hedersmedlem i Gällivare-Malmbergets fotbollsförening, "mitt favoritlag vid sidan av småländska Östers IF ", på god väg tilllbaka till allsvenskan.

Peterson delar den syn förre statsministern Ingvar Carlsson tidigare uttryckt i NSD om att det inte går att bara ge Norrbotten rätt att använda vattenkraftsvinster till andra insatser i länet.

Vilken framtidsvision har du för länet?

"Norrbottens ungdomar ska göras till de mest utbildade i landet och satsning göras på högteknologi. Svackor måste förebyggas, lågkonjunkturer kommer att upprepas. Satsa på utbyggnad av turismen och besöksnäringen. Miljö- och säkerhetssynpunkter talar för länet, gastronomiska läckerheter, samekulturen är exempel på attraktionskrafter och hälsocenters i rehabiliterande syfte borde inrättas över hela Norrbotten", anser Thage G Peterson.