Ett bryskt uppvaknande

Sverige och EU behöver uppnå en betydligt större grad av självförsörjning.

Kriget i Ukraina har redan fått fruktansvärda konsekvenser. Enligt UNHCR kommer fyra miljoner människor som flytt för att undvika Putins bomber att behöva skydd och hjälp under de kommande månaderna.

Kriget i Ukraina har redan fått fruktansvärda konsekvenser. Enligt UNHCR kommer fyra miljoner människor som flytt för att undvika Putins bomber att behöva skydd och hjälp under de kommande månaderna.

Foto: Mikhail Klimentyev/Vadim Ghirda/TT

Ledare2022-03-14 16:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Dagens Nyheters debattsida manar två energiexperter Sverige och EU att satsa på en snabb och kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion dels för att möta klimatkrisen, dels för att minska beroendet av rysk olja och gas. 

"Putins krig i Ukraina visar hur akut det är att skynda på vår omställning till ren energi", slog även EU-kommissionen fast 8 mars.

En lika angelägen fråga att diskutera är hur kriget påverkar EU:s tillgång av metaller och mineral.

Ryssland är en stor exportör av koppar och nickel. Landet producerar 18 av de 30 råvaror som återfinns på EU:s kritiska lista, medan Ukraina står för fyra stycken. Dit hör bland annat vanadin, skandium och palladium – viktiga för olika delar av näringslivet.

Även när det gäller järnmalm har Europa ett stort behov av import.

Svenska LKAB:s gruvor i Malmfälten svarar för mer än 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU. Men denna stora produktion är inte ens i närheten av att täcka alla behov. Bara 30 procent av efterfrågan inom EU tillgodoses av europeiska källor.

Samtidigt vet vi att det finns stora tillgångar icke minst i det råvarurika Sverige som ännu inte används.

Idag finns tolv gruvor i Sverige. 2013 tog dock dåvarande näringsministern Annie Lööf (C) fram en mineralstrategi som visar att det skulle kunna finnas uppemot 50 gruvor i Sverige.

En sådan expansion av gruvnäringen i Sverige skulle ha stor betydelse för jobb, industriell utveckling och regional tillväxt. Men den skulle dessutom spela en central säkerhetspolitisk roll. Det är en fördel om Sverige och EU kan minska sin import inte bara av olja och gas utan också metaller och mineral från Ryssland. 

Därför behövs också det säkerhetspolitiska perspektivet i debatten om Kallak, Laver, Norra Kärr och andra gruvprojekt i vårt avlånga land. 

"Vi har kommit långt i utvecklingen av teknik för energilagring och kan bygga supereffektiva vindkraftverk, men vi pratar fortfarande inte på allvar om varifrån vi ska få metallerna. Ibland kan man bli frustrerad som forskare. Jag tror att vi kommer få ett bryskt uppvaknande inom några år", sa malmgeologen Christina Wanhainen i en intervju för ett par år sedan.

Med Putins folkrättsvidriga och brutala krig är detta bryska uppvaknande nu en fruktansvärd realitet. 

Det visar att det vore bra om Sverige och EU kunde uppnå en betydligt större grad av självförsörjning. Vi kan inte förlita oss på en leverantör som beter sig som värsta sortens gangster, hotar oss och allt som vi förknippar med demokrati och mänsklig samvaro.