"Arbetsgivaravgiften är en straffskatt på arbete", skriver en grupp unga centerpartister i Skånska Dagbladet.
Nej, arbetsgivaravgiften är ett löneutrymme som löntagarna har avstått ifrån för att ha trygghet när de är föräldralediga, blir gamla, sjuka, arbetslösa eller skadar sig på jobbet.
Skatteverkets sammanställning visar vad som ingår i arbetsgivaravgiften (som är sammanlagt 31,42 procent):
- Sjukförsäkringsavgift 3,55 procent
- Föräldraförsäkringsavgift 2,60 procent
- Ålderspensionsavgift 10,21 procent
- Efterlevandepensionsavgift 0,60 procent
- Arbetsmarknadsavgift 2,64 procent
- Arbetsskadeavgift 0,20 procent
- Allmän löneavgift 11,62 procent
I realiteten är alltså arbetsgivaravgiften att betrakta som socialförsäkringsavgifter. Den ska finansiera sjukförsäkringen och annat som gör att folk inte behöver gå från hus och hem om de blir långvarigt sjuka eller råkar ut för en arbetsplatsolycka.
Det finns emellertid en skavank i systemet – den allmänna löneavgiftens växande andel.
Den allmänna löneavgiften har inget öronmärkt ändamål och har under en följd av år blivit en allt större del av den samlade arbetsgivaravgiften.
Förändringen under de borgerliga regeringsåren 2006-2014 var anmärkningsvärd.
2007 uppgick den allmänna löneavgiften till 4,40 procent. 2014 hade den stigit till 9,88 procent, det vill säga mer än en fördubbling. Samtidigt minskade andelen av arbetsgivaravgiften som gick till sjukförsäkringen och andra trygghetsförsäkringar.
Där har vi också finansieringskällan till skattesänkningarna under Moderaternas förra regeringssväng. Pengar som var avsedda för sjukskrivna och arbetslösa blev istället jobbskatteavdrag, RUT-avdrag, slopad förmögenhetsskatt, lägre krogmoms m m,
Under S-styret 2014-2022 fortsatte ökningen av den allmänna löneavgiften. I år uppgår den till 11,62 procent.
Stefan Löfven och Magdalena Anderson använde visserligen pengarna på ett annat sätt än Anders Borg och Fredrik Reinfeldt. Till exempel för satsningar på äldreomsorgslyft och investeringsstöd för bostadsbyggande istället för sänkt skatt.
Men både S och M har medverkat till en utveckling där det tidigare ändamålet med arbetsgivaravgiften, de sociala försäkringarna, inte längre är lika självklart.
Regeringen kan – beroende på tycke och smak – göra lite vad den vill med pengarna från den allmänna löneavgiften. Det finns inget rakt rör tillbaka till löntagarna.
Rätt eller fel? Det behöver vi tala mer om.
Klart är i alla fall att det skett en kraftig förändring av syftet med arbetsgivaravgiften när så mycket som 11,62 procent nu går till andra saker än socialförsäkringssystemen.