Under tisdagen samlas 349 folkvalda från hela Sverige på Helgeandsholmen i Stockholm för riksmötets högtidliga öppnande.
På begäran av talman Andreas Norlén kommer Hans Majestät Konungen att förklara mötet för öppnat. Därefter presenterar statsminister Ulf Kristersson (M) regeringsförklaringen, där det framgår vilken politik han och hans statsråd tänker föra under det kommande året.
För riksdagsledamöterna från Norrbotten gäller det nu att plocka fram blåslampan och driva på så att denna regeringspolitik också underlättar för den gröna nyindustrialiseringen i regionen.
Det är förvisso utmärkt att flera statsråd talar positivt om det som sker och säger att "det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som gynnar hela Europa" (Dagens Industri 11 januari). Men det räcker inte med välvilligt tal från regeringshåll. Framförallt behövs skarpa politiska beslut som bidrar till den gröna tillväxten.
Det går inte att bara lita på att marknaden ska fixa utvecklingen. Även samhället måste ta dra sitt strå till stacken.
Det handlar om alltifrån investeringar i infrastruktur, elnät och ny energiproduktion till satsningar på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, bostadsbyggande och offentlig service.
"It take a village to raise a child", lyder ett fint engelskt uttryck.
På samma sätt är det för näringslivet. Om H2 Green Steel, Northvolt, Hybrit och annat ska kunna fortsätta att växa och utvecklas så måste också skolor, sjukvård, vägar, järnvägar, energiförsörjning och andra grundläggande samhällsverksamheter vara i gott skick.
Därför handlar näringspolitik inte bara om att sänka skatter och att banta den offentliga sektorn, som är standardreceptet från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och liknande organisationer. Även det privata näringslivet är beroende av den offentliga sektorn, det vill säga det som skatterna finansierar.
Sådant kommer också att behöva sägas många gånger i riksdagsdebatterna under kommande år.
Den nya regeringen har redan ett starkt fokus på att sänka skatterna. En stor del av det så kallade reformutrymmet i statsbudgeten, som presenteras i sin helhet 20 september, kommer att användas för skattesänkningar.
Men skattesänkningar och en försvagad offentlig sektor är inte svaret på alla samhällsutmaningar, allra minst i norra Sverige.
Ett nytt jobbskatteavdrag löser inte problemen på Malmbanan och gör inte att det byggs fler bostäder i Boden. Till exempel.