Onsdag 21 april är det dags för riksdagen att behandla regeringens proposition "Forskning, frihet, framtid".
Det är en debatt som knappast kommer att skapa några stora rubriker, vilket är synd. Innovations- och forskningspolitiken är en central framtidsfråga för Sverige.
Förmågan att utveckla ny teknik, ny kunskap och nya industriella processer är grundläggande för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och ha ett näringsliv som genererar jobb och skatteinkomster.
Utan "oppfinnarjockarnas" insatser blir Sverige ett fattigare och sämre land.
Därför är det glädjande att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på FoU (forskning och utveckling). Sverige är fyra på listan efter Israel, Sydkorea och Taiwan. Totalt satsade Sverige 3,4 procent av BNP på FoU under 2019 varav näringslivet stod för 2,44 procent av BNP.
Det ger även resultat i form av innovationer. Faktum är att Sverige numera är en innovationsstormakt.
Sverige är det mest innovativa landet i EU sett till antalet patentansökningar per invånare och global tvåa efter Schweiz, enligt European Patent Offices siffror för 2020.
Detta goda klimat för forskning och innovationer är också en viktig förklaring till den nyindustrialisering vi nu ser i norra Sverige i form av Northvolt, H2 Green Steel, Hybrit, Kaunis Iron, LKAB:s framtidsplaner och annat.
Av samma skäl är det klokt att regeringen nu investerar mer i forskningspolitiken. Redan i år höjs forskningsanslagen med 3,4 miljarder kr och totalt ska 13,6 miljarder kr mer gå till forskning under de närmaste fyra åren.
Det är väldigt smart framtidspolitik.
Ett annat viktigt inslag i forskningspropositionen är värnet av den akademiska friheten.
"Regeringens förslag innebär att akademisk frihet tydligt skrivs in i högskolelagen", markerar forskningsminister Matilda Ernkrans i en debattartikel i Sydsvenskan.
Hon varnar helt riktigt för sverigedemokrater och andra som vill ha en starkare politisk styrning av högskolor och universitet. Den typen av politisk klåfingrighet kommer bara att skada Sverige.
På platser där alla tänker likadant blir det inget nytänkande. Därför är det angeläget att lärare, studenter och forskare kan fortsätta att verka i miljöer som värnar begrepp som öppenhet, oberoende, akademisk frihet och integritet.
Kort sagt: Det finns många skäl att slå vakt om och utveckla den forskningspolitik som medverkat till att göra Sverige till ett av världens bästa länder.
Det finns inget att lära av Ungern och andra högerauktoritära styren som begränsar den fria forskningen vid högskolor och universitet.