2 november 2022 skickade SKR, som representerar Sveriges 290 kommuner och 21 regioner, ett brev med ett dramatiskt innehåll till den då nya finansministern Elisabeth Svantesson (M).
SKR pekade på att den försämrade konjunkturen, i kombination med pris- och löneökningar, kommer att "kraftigt påverka" ekonomin de kommande åren.
Enligt SKR förväntas underskott i välfärdssektorn på omkring 20-30 miljarder kr. Varje år. Under flera år framåt.
Det var en larmsignal som finansministern borde ha tagit till sig när hon gjorde statsbudgeten för 2023. Men det blev bara en blygsam höjning av de generella statsbidragen, sex miljarder kr, vilket inte på inte på långa vägar räcker för att täcka de växande underskotten hos kommuner och regioner.
Istället valde regeringen och Sverigedemokraterna att höja den så kallade brytpunkten i inkomstskatteskalan, vilket innebär en skattesänkning för de högst avlönade med hela 13 miljarder kr.
Annorlunda uttryckt: Det var viktigare för den nya regeringen att sänka skatten för de välbeställda än att skjuta till mer pengar till vård, skolor och omsorg. Kommuner och regioner fick ta smällen när Svantesson & Co prioriterade.
Det sker dessutom i ett läge när det finns stora behov av att anställa fler i välfärdssektorn.
SKR räknar med att det behövs 52 000 fler anställda enbart för att möta den demografiska utvecklingen. Att det blir fler barn som behöver undervisning och en växande skara åldringar som behöver vård och omsorg.
Enligt LO, Landsorganisationen, krävs dessutom ytterligare 50 000 anställda för att höja kvaliteten i välfärdsverksamheterna, vilket inte är ett orimligt krav. Till exempel har ju coronakommissionen pekat på att personalsituationen var en avgörande orsak till att smittan tog sig in på äldreboendena och att det behövs en förstärkt grundbemanning.
Det gav inget avtryck i Svantessons budget för 2023 – och det sätter inte heller några spår i hennes ekonomisk-politiska vårproposition.
"Vi kommer att återkomma i höstens budget med en bedömning av behovet av ytterligare förstärkningar", sa Svantesson och hennes allierade under måndagen.
Det hjälper inte hårt trängda kommuner och regioner. De hade behövt skarpa och konkreta besked redan nu för att undvika stora besparingar och personalnedskärningar.
Allvarligt är också att Moderaterna börjar hinta om ett nytt jobbskatteavdrag.
Det kommer i så fall att begränsa utrymmet för en större välfärdssatsning även i statsbudgeten för 2024.
Det känns som att det kommer att bli som vanligt när högern får styra.
Stora skattesänkningar går före omsorgen om de offentliga kärnverksamheterna.