16 maj är det dags för val till sametinget. Landets samiska befolkning ska utse 31 ledamöter för en fyraårig mandatperiod. Det är ett val som inte brukar engagera särskilt många.
Enligt Sametingets uppskattningar finns det cirka 20 000 till 40 000 samer i Sverige. Av dem återfanns 8 766 personer i röstlängden 2017.
Till sist röstade bara 5 056 samer i hela vårt avlånga land. Det är färre än antalet invånare i en liten svensk glesbygdskommun som Arvidsjaur och ett klart lägre valdeltagandet än i det norska sametingsvalet.
I forskarrapporten "Ett folk, ulike valg" (Gyldendal Akademisk 2017) diskuteras en del förklaringar till det låga intresset i Sverige.
Bland annat pekar forskarna på att den samiska väljarkåren i Norge förefaller att vara mer integrerad i den nationella politiken än de samiska väljarna i Sverige. Till exempel finns en tydlig höger-vänster-dimension i det norska sametinget.
Fyra stortingspartier (Arbeiderpartiet, Senterpartiet, Höyre och Fremskrittspartiet) ställer upp även i sametingsvalet i Norge medan enbart samiska partier ställer upp i det svenska valet.
Sannolikt gör det att många väljare har svårt att känna igen sig i den samepolitiska debatten mellan partier som Guovssonásti och Jakt- och Fiskesamerna.
Kanske skulle fler känna samhörighet och intressera sig för samepolitiken om även väl kända och etablerade partier som Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet bedrev en aktiv valrörelse inför de svenska sametingsvalen.
Det är så klart den samiska befolkningen själv som ska bestämma hur partiväsendet ska se ut. Men det norska exemplet visar att samepolitiken kan ha en del att vinna på att bli mer lik den vanliga politiken.
Det kan göra det enklare för väljare som inte har så stor detaljkunskap om samisk politik att gå och rösta. De flesta medborgare vet ju ungefär vilka värderingar som riksdagspartierna står för och åt vilket håll de lutar, även om de inte kan redogöra för varenda punkt i deras partiprogram.
Partiombudsmännen är sannolikt inte så förtjusta i att hantera ett nytt val vid sidan av alla riksdags-, region-, kommun-, kyrko- och EU-val. Men även de etablerade riksdagspartierna bör känna ett ansvar för att valdeltagandet i sametingsvalet blir så högt som möjligt.
En bred riksdagsmajoritet stod bakom grundandet av Sametinget 1993 och har gett det i uppdrag att "bevaka främst frågor som rör samisk kultur i Sverige".
Rimligen ligger det i alla demokratiskt sinnade människors intresse att besluten i denna församling blir så representativa som möjligt för den samiska befolkningen.