Vad vill Ohly?
Är vänsterpartiet redo att kasta populismen över bord och anpassa sig till budgetregler, överskottsmål och utgiftstak?
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Lars, om socialdemokraterna har betraktats som väl hårda när vi fått frågor om fortsatta samtal med vänsterpartiet, så är det för att vi är benhårda i vår övertygelse att om man ska kunna stå upp för rättvisan, inte minst en reparerad a-kassa, så måste man ha ordning och reda i den ekonomiska politiken.
Vi vet av erfarenhet att annars drabbas vanliga hushåll, seriösa företag, barnfamiljer och pensionärer hårdast. Den kris Sverige står mitt uppe i bekräftar verkligen detta. Det är därför vi är benhårda i vår syn på den ekonomiska politiken.
När vi säger att en förutsättning för fördjupat samarbete är att man utan förbehåll måste ställa upp på det regelverk som gäller för den ekonomiska politiken, alltsedan krisen på 1990-talet, så har det sin förklaring i denna vår övertygelse.
Miljöpartiet har sagt att de delar denna uppfattning. Men vi har uppfattat att ni inte velat ställa upp på dessa förutsättningar, och därför själva sagt nej till fördjupade samtal om regeringsmedverkan efter 2010. Från socialdemokraternas sida har vi aldrig velat stänga den dörren för er under de månader som gått sedan vi för första gången berättade om förutsättningarna.
De socialdemokratiska partidistriktens ordföranden och det socialdemokratiska partiets högsta ledning vill därför ha en fortsatt diskussion med er om trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Låt oss inom kort träffas.
Med vänliga hälsningar
Mona Sahlin, partiordförande (s)"
Innebörden i brevet är klart. Lars Ohly och hans parti är välkomna till fortsatta samtal om samarbete. Men brevet rymmer även ett krav på att vänsterpartiet måste acceptera spelreglerna för den ekonomiska politiken.
Samma budskap upprepar Mona Sahlin i en debattartikel skriven tillsammans med miljöpartiets Peter Eriksson och Maria Wetterstrand (DN 12 oktober):
"På grundläggande punkter är vår hållning fast och gemensam: på en stabil grund av sunda statsfinanser och ekonomiskt ansvar vill vi utveckla Sverige i arbete, trygghet, ekologisk omställning och rättvis fördelning. Därför är en grundförutsättning för att ingå i en samarbetsregering att ställa upp på det regelverk kring statsbudgeten som skapades efter förra krisen på 1990-talet."
Nu ligger bollen hos Ohly. Är vänsterpartiet redo att kasta populismen över bord och anpassa sig till budgetregler, överskottsmål och utgiftstak?
Vilka eftergifter och kompromisser är hans parti berett att göra?
Socialdemokraterna och miljöpartiet har tydliggjort att de vill samarbeta i regeringsställning efter valet 2010. Det betyder att det finns ett alternativ till dagens högerregering.
Men nu är frågan vilken roll som vänsterpartiet ska ha i pjäsen? Vill det behålla en fri radikal roll och slippa det dagliga kompromissandet med andra partier? Eller vill vänsterpartiet surra sig vid masten och tala om att det kommer att ta ansvar som regeringsparti efter 2010, även om det betyder att det får kompromissa i vissa hjärtefrågor?
Vill Ohly vässa den egna profilen eller gneta på i gemensamma samarbetsgrupper med s och mp?
Det är viktigt att räta ut frågetecken snabbt. Högerledaren Fredrik Reinfeldt kommer att göra allt vad han kan för att framställa den rödgröna sidan som splittrad. Därför är det angeläget att Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och - framför allt - Lars Ohly är tydliga om samarbetsformerna inför och efter valet 2010.
Det går inte att sitta och mumla oklarheter i tevedebatterna när regeringsfrågan kommer på tal.