Ledare: Ungdomsjobben i fokus

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M) kan inte dölja fakta. Siffrorna från Eurostat, EUs statistikorgan, är ingen synvilla.
Sverige hör till de EU-länder som har absolut högst ungdomsarbetslöshet. 27 procent av Sveriges ungdomar går öppet arbetslösa, enligt Eurostat.

Visst, Sverige har påverkats av finanskrisen. Men faktum är att krisen slagit hårdare mot ungdomarna och arbetsmarknaden i Sverige än andra EU-länder.
Jämförbara länder som Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Danmark och Österrike har klart lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige.
Till och med Finland - som historiskt har haft högre arbetslöshet än Sverige - klarar nu sysselsättningen bättre.
Därför går det inte att skylla bara på internationella faktorer. Den svenska jobbkrisen bottnar även i inhemska tillkortakommanden.

I onsdagens extrainsatta riksdagsdebatt om ungdomsarbetslösheten var Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas arbetsmarknadsministerkandidat, inte nådig i sin kritik mot Littorin och regeringspolitiken.

"Tag bort aktivitetsförbudet för ungdomar", dundrade han i ett replikskifte med arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M).

Helt rätt. 90-dagarsregeln för unga arbetslösa är obegriplig. Den innebär att arbetslösa ungdomar inte kan bli föremål för aktiva arbetsmarknadsåtgärder förrän efter 90 dagar av arbetslöshet.
Det är tre månader som kan bli förödande. Det är lätt att hamna i en destruktiv tillvaro där man vänder på dygnet, blir passiviserad och förslappad.

I rapporten "Ge Sveriges unga chansen!" presenterar S sina förslag för landets ungdomar.
Det handlar om mer pengar till studievägledning i gymnasiet och högskolan. S, V och MP vill även ha fler platser i komvux, folkhögskola, yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och högskola.
Vidare vill de rödgröna inrätta ett särskilt bidrag till kommunerna för att anställa ungdomar för att underlätta generationsväxlingen inom vård och omsorg.

Men även andra rödgröna förslag har betydelse för landets arbetslösa ungdomar. Investeringar i järnvägar, upprustning av nedslitna bostadsområden, allergisanering av skolor och andra rödgröna insatser bidrar till att förbättra situationen på hela arbetsmarknaden, inklusive för landets ungdomar.
Enbart förslaget om 12 miljarder kronor extra till kommuner och landsting motsvarar omkring 24 000 arbetstillfällen.

Det är en politik som har förutsättningar att lyckas bättre än regeringens simpla idéer om att sänkta skatter ger jobb och tillväxt.
Resultaten talar ju för sig själva. Fyra år med borgerlig skattesänkningspolitik gav inte lägre arbetslöshet.
Tvärtom har massarbetslösheten nu fått fotfäste i Sverige.