Undvik strid om energin
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det är siffror som visar att den svenska elförsörjningen är extremt beroende av både kraftverken i Norrlandsälvarna och reaktorerna i Forsmark och Ringhals. Utan den produktionen blir det störningar för både industrin och hushållen.
Alternativ (som vind, sol, biobränslen m m) spelar en roll, men är fortfarande marginella företeelser och väsentligt dyrare.
Därför ska man vara försiktig med att utesluta den ena eller andra energikällan i framtidens energisystem. Om vi vill ha hyfsat billig ström för våra datorer, tvättmaskiner och basindustrier är det klokt att närma sig energifrågan med viss pragmatism.
Hittills har energifrågan präglats av sådan pragmatism. Den senaste stora energiuppgörelsen härrör från 1997 och undertecknades av socialdemokrater, vänsterpartister och centerpartister - det vill säga en bred blocköverskridande riksdagsmajoritet.
Det vore bra om även framtidens energipolitik präglades av sådan enighet.
Det är olyckligt för alla om vi får en energipolitik som präglas av ryckighet och förändras vart fjärde år. Energiinvesteringar är stora och kostsamma. Därför måste både hushåll och industrier veta att det finns en långsiktighet i spelregler och lagstiftning.
De ska inte behöva vara rädda för att investeringskalkylerna kullkastas av nya riksdagsbeslut om bara några år.
Därför vore det dumt av Mona Sahlin (S), Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V) att utesluta en uppgörelse med den borgerliga regeringen om energipolitiken.
Energipolitiken är sällsynt illa lämpad för blockpolitisk konfrontation och hårda låsningar.
Sverige tjänar på att en bred riksdagsmajoritet är överens om huvudlinjerna i energipolitiken.