Den borgerliga regeringens så kallade "sjukförsäkringsreform" 2008 slog hårt och blint. Det blev tuffare villkor och fler nekades sjukpenning.
Under sina regeringsår 2014-2022 gjorde Socialdemokraterna och dåvarande socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi en del tappra försök för att vända utvecklingen och skapa en schysstare sjukförsäkring.
Till exempel innehöll statsbudgeten för 2022 flera förbättringar. Bland annat höjdes taket i sjukförsäkringen. Vidare blev det en uppräkning av bostadstillägget samt garantinivån för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Dessutom infördes flexiblare ersättningsregler för den som är deltidssjukskriven.
Tyvärr blev det dock mest insatser av karaktären "lappa och laga", eftersom det saknades majoritet i riksdagen för större förändringar och en återgång till ett mer generöst regelverk.
Följaktligen kvarstår grundproblemen och en rad allvarliga bekymmer från borgarnas "sjukförsäkringsreform" 2008.
"Tiotusentals personer får varje år avslag på ansökningar om sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning trots att det oftast finns mycket omfattande intyg från behandlande läkare", skriver LO-utredaren Kjell Rautio och överläkaren Lars Jacobsson i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet 27 februari.
Det är en situation som under lång tid skapat frustration hos både läkare och patienter, som känner sig ifrågasatta och misstänkliggjorda av Försäkringskassan.
"Som läkare anser jag mig vara kapabel att göra en professionell bedömning som Försäkringskassan verkar anse sig kunna omkullkasta utan att träffa patienten. Vårt svenska sjukförsäkringssystem känns inte längre rättsäkert", sa läkaren Linda Becker i en NSD-intervju redan 2017.
Den tidigare S-regeringen tillsatte en utredning för "att undersöka om man vid sjukpenningärenden behöver ge större tyngd åt hur sjukskrivande läkare bedömer hur nedsatt arbetsförmågan är", vilket var ett steg åt rätt håll.
Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast 7 juni i år.
Hur nya socialförsäkringsministern Anja Tenje (M) och högerregeringen kommer att hantera kommande utredningsförslag är skrivet i stjärnorna. Men sjukförsäkringen är inte den högst prioriterad frågan för den nya regeringen.
Tidöavtalet (uppgörelsen mellan M, SD, KD och L) innehåller bara till intet förpliktigande formuleringar om sjukförsäkringen. De skarpa beskeden och initiativen lyser med sin frånvaro.
Därför är det ingen kvalificerad gissning att dagens problem med läkarintygen och sjukförsäkringen kommer att bestå så länge dagens riksdagsmajoriteter finns kvar.