Tufft för kommunerna
Regeringen har tagit ett antal beslut som slår hårt mot kommunernas ekonomi.
"Vi kan inte ha en stad utan kultur och idrott, gator och parker. Det vore helt sjukt", säger kommunalrådet Karl Petersen (S), Luleå.
Foto: Kurt Engström
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men krisen märks även i en stor kommun som Luleå.
I en intervju i Aktuellt i Politiken 20 april berättar kommunalrådet Karl Petersen (S) att Luleå förlorar skatteintäkter på hela 61 miljoner kronor 2009. Samtidigt beräknas socialbidragen öka med 10-12 miljoner.
Det utlovade tillskottet från regeringen - 28 miljoner kronor 2011 - räcker inte på långa vägar för att täcka de växande underskotten. Följaktligen tvingas kommunen spara och gneta.
Petersen reagerar också starkt mot folkpartiledaren Jan Björklund som åker land och rike runt och kritiserar röda Luleå.
"Han uppmanar Luleå att stänga ishallen. Det är lätt för honom att säga som bor i Stockholm, där det finns nationalarenor, nationalteatrar och operor. Vi som bor 100 mil från Stockholm måste bygga dem med egna pengar. Vi kan inte ha en stad utan kultur och idrott, gator och parker. Det vore helt sjukt", säger Petersen i Aktuellt i Politiken.
Självklart ska kommunen koncentrera sig på kärnverksamheterna — skolan och omsorgen. Men övriga utgifter i kommunbudgeten är inte oväsentliga. Ungefär 75 procent av kommunens pengar går till skolan och omsorgen. Resten går till gator, parker, kultur, idrottsanläggningar, fritidsgårdar med mera.
Även neddragningar på sådana områden kan få allvarliga konsekvenser. Stängda fritidsgårdar, färre hockeyrinkar och mindre pengar till kulturverksamhet för barn och ungdomar är ingen önskvärd utveckling. Det innebär att fler ungdomar skulle sakna vettiga fritidsalternativ och riskera att hamna i dåliga miljöer.
De som talar om regional utveckling framhåller dessutom att ett bra kulturutbud - i kombination med goda kommunikationer, utbildning, boende och arbetsmarknad - är en utvecklingsfaktor. Vill en kommun locka till sig människor gäller det att kunna erbjuda ett brett utbud av fritidsaktiviteter, idrott, kulturliv och nöjen.
Därför är det ingen klok politik att säga att kommunerna bara ska ägna sig åt skola och omsorg. De är självklara kärnverksamheter, men även satsningar på kultur, fritid, parker, gator m m har betydelse.
Till exempel vore det förfärligt trist för livskvaliteten i Luleå om kommunen slutade att ploga upp de fina isvägarna under vårvintern. Det är ingen kärnverksamhet, men ändå av enormt värde för luleborna.
Det är inte svårt att ana motiven till att Jan Björklund pekar finger åt röda kommunalråd i norr - han gör för övrigt inte samma sak mot blåa politiker i Stockholm som också satsar på idrott.
Björklunds syfteär att flytta fokus från den borgerliga regeringens egen politik.
Den som har följt vad den borgerliga regeringen har gjort under mandatperioden kan nämligen konstatera att den har tagit ett antal beslut som slår stenhårt mot kommunerna. Några exempel:
1Direkt efter valet 2006 genomförde man kraftiga besparingar i a-kassan. De fick som följd att hundratusentals människor lämnade a-kassan. Många ansåg sig inte längre ha råd att vara med i a-kassan. Nu stiger arbetslösheten och många har inte längre stödet från a-kassan. Samtidigt har regeringen även skärpt villkoren för ersättning från sjukförsäkringen.
Således tvingas allt fler vända sig till kommunernas socialkontor för att klara försörjningen. Just nu upplever många av landets kommuner en dramatisk ökning av socialbidragskostnaderna.
2Direkt efter valet 2006 började den nya regeringen också att montera den ned aktiva statliga arbetsmarknadspolitiken. Statsbidragen till kommunernas feriejobb slopades. Anslagen till komvux bantades. Friårsvikariat, gröna jobb och plusjobb försvann.
Följden har blivit att det finns färre meningsfulla aktiviteter för dem som drabbas av arbetslöshet. Kommunerna tvingas ta ett större ekonomiskt ansvar för att skapa vettiga alternativ för de arbetslösa.
3Direkt efter valet 2006 tog den nya regeringen även initiativ till ett antal justeringar i det kommunala skatteutjämningssystemet. Det har missgynnat de flesta Norrlandskommuner.
"Regeringen rövar pengar från fattiga landsorts- och högskattekommuner och överför dem till rika lågskattekommuner", dundrade till och med centerveteranen Börje Hörnlund i Dagens Nyheter 26 februari. Det säger allt.
Mot den bakgrunden är det inte konstigt att många landsortskommuner har stora ekonomiska bekymmer nu.
Det beror inte på egna tillkortakommanden, utan i de flesta fall på en regeringspolitik som slår både snett och blint.