Firandet av alla människors rätt att älska vem de vill och vara den de är har verkligen tagit steg framåt. Helgens pridetåg i Överkalix är bara ett bevis på det.
Precis som med alla våra rädslor så spricker de när vi möter människor som just människor och inte utifrån fördomsfulla föreställningar.
Ju fler som öppet visar sin kärlek och respekt desto färre tabun och mindre fördomar.
Idag är det få som höjer på ögonbrynen om ett förskolebarn har två mammor eller om killen i receptionen har rötter i Kurdistan.
En framgångssaga, kanske någon tänker. Jo visst men samtidigt växer snålheten sig åter starkare. Och med den kommer rädsla, fördomar och hat.
Tydligast kan vi kanske se det i hur synen på muslimer förändrats i Sverige. Det finns kvinnor i vårt land som drar sig för att gå till affären av rädsla för att bli trakasserade för att de använder sjal.
Enligt BRÅ har islamofobisk hatpropaganda och islamofobiska hatbrott ökat i Sverige de senaste åren.
Det är skrämmande hur regeringsunderlagets största parti tillåts underblåsa och profitera på rädslan för muslimer. Sverigedemokraten Richard Jomshof är inte bra ordförande i riksdagens justitieutskott, han är också partiets främsta ”expert” på islam.
Hans paradgren är att blanda samman religionen islam med den politiska våldsideologin islamism.
Jomshofs syfte är naturligtvis att ge sken av att alla muslimer också är potentiella våldsverkare, alltså att sprida rädsla som föder hat.
Resonemanget är lika rimligt som att påstå att det var en kristen terroristattack när Anders Bering Breivik mördade 69 unga socialdemokrater på Utøya, och att alla kristna skulle kunna utföra den typen av högerradikalt terrordåd.
På samma vis som partiet har en expert på islam så har man i partiideologen och riksdagsledamoten Mattias Karlsson en specialist på HBTQI-frågor.
Han tror exempelvis att det han kallar ”avvikande sexuella läggningar” har som syfte att ”underminera heterosexualiteten och balansen mellan könen och därmed det rådande samhällssystemet och kulturen. Kort sagt förefaller syftet vara att normalisera abnormiteter”.
Samme Karlsson insinuerade förra året att alla som går i ett pridetåg understödjer pedofili.
De unga killar som störde och filmade oss på antirasistdemonstrationer på 90-talet har precis som jag blivit vuxna.
De har slips och kostym. De har ställt in sina kängor i garderoben. De har slutat knacka bög och spöa blattar. De har tagit makten över landets regering.
Och de är farligare än någonsin.
Så vad ska vi göra då? Hur kan vi stoppa den bruna sörja av rädsla, fördomar, hat och hot som väller fram.
- Exakt det man gjorde i Överkalix i helgen – stå upp för alla människors lika värde och rätt. Vi som inte hatar är fler och det måste vi visa.
- Sluta ge sådana som Jomshof, Karlsson och Åkesson makt. Jag fattar att det är kul att blida majoritet, men ingen vettig borgare kan tycka att det här priset är värt att betala.
- Se människor som just människor. Det är våra egenskaper och handlingar som gör oss till dem vi är och de har ingenting att göra med vår sexuella läggning, identitet, religion eller hudfärg.
Tack ni som deltog i pridetåg i Överkalix i helgen. Era regnbågsfanor och facklor sprider ljus.
Tillsammans kan vi få det att lysa vidare. Alternativet är en framtid i kompakt mörker.