Under onsdagen genomförde fackförbundet Seko (facket för service och kommunikation) en digital kongress. 200 medlemsvalda ombud, som företräder cirka 102 000 medlemmar i hela Sverige, drog upp riktlinjerna inför framtiden.
Sekos medlemmar finns i många olika verksamheter – alltifrån energiförsörjning till kriminalvård. Många har arbetsuppgifter inom väg- och järnvägssektorn.
Därför har det extra stor betydelse för Sekos medlemmar att den S-ledda regeringen nu går fram med en historiskt stor infrastrukturproposition.
"Det talas om Joe Bidens infrastruktursatsning, men när vi räknar på det så kan vi konstatera att ´this is bigger than Biden´", konstaterade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) när han presenterade regeringens förslag.
Ramen för perioden 2022–2033 föreslås uppgå till det hisnande beloppet 799 miljarder kr. Höghastighetsbanor och Norrbotniabanan lyfts som särskilt angelägna projekt.
Det innebär nya jobb för Sekos medlemmar. Men infrastrukturinvesteringarna är framför allt bra för hela Sverige. De ger en ordentlig kick för ekonomin och arbetsmarknaden.
"Mer resurser till underhåll och utveckling av både vägar och järnvägar är avgörande för Sveriges utveckling och kommer också bidra till en omstart av samhället efter pandemin", framhåller förbundet i ett pressmeddelande.
Utöver satsningen på nya stambanor anser Seko även att det är positivt att regeringen avser att slutföra utbyggnaden av Norrbotniabanan. Enligt förbundet är det "ett viktigt steg för att få en fungerande infrastruktur i hela landet".
Av stor betydelse är emellertid att satsningarna även går hand i hand med schyssta villkor för dem som arbetar längs våra vägar och järnvägar.
I en kongressrapport pekar Seko på att det sker mycket positivt för förbundets medlemmar just nu. Men det finns också en baksida av myntet.
"På den negativa sidan finns en ökad kontroll och övervakning av de anställda, mer pressade scheman och rationaliseringar som lett till sämre bemanning. Det finns en ständig jakt på att sänka kostnader bland många entreprenörer för att öka möjligheten att vinna upphandlingar. Otrygga anställningar har blivit allt vanligare.", skriver förbundet.
Trafikverket, som ansvarar för upphandlingarna av en massa stora infrastrukturprojekt, har ett särskilt ansvar för att bryta utvecklingen och bör ta intryck av Sekos kritik.
Det borde vara en självklarhet att det statliga verket kräver att alla entreprenörer ska ha kollektivavtal. Det är inte mer än rätt och rimligt att alla företag som drar nytta av de stora kontrakten också har löner och villkor som följer standarden på svensk arbetsmarknad.