Under sina år som Europaparlamentariker 2004-2019 var Anna Hedh (S) en stark pådrivare för att bekämpa trafficking – människohandeln inom EU. Bland annat medverkade hon till att EU fick en människohandelslag 2011.
Med stort engagemang beskrev Hedh hur unga kvinnor (många av dem bara flickor) skickas runt som simpla handelsvaror och farorna med att allvarliga sjukdomar som hiv, aids och tuberkulos sprids genom sexhandeln.
Hennes arbete gjorde att fler fick upp ögonen för denna smutsiga och cyniska hantering av människor.
Flera länder har också följt Sverige och infört lagar mot sexköp. Den svenska sexköpslagen, som tillkom 1999, var länge unik i världen. Men nu har även Island, Norge, Finland, Storbritannien och Frankrike infört olika former av lagar mot köp av sexuella tjänster.
Det är steg i rätt riktning. Men det krävs mer.
Med jämna mellanrum kommer nya avslöjanden om hur kvinnor och flickor från fattiga EU-länder som Bulgarien och Rumänien utnyttjas. Häromåret kom till exempel skrämmande rapporter från grönsaksodlingarna på Sicilien.
"Polisen känner till flera fall där rumänska kvinnor jobbar för usla löner om dagarna och om nätterna tvingas ha sex med sin arbetsgivare", rapporterade finska Yle.
En beräkning talar om att mer än 20 miljoner människor i världen utsätts för olika former av trafficking (sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, tiggeri, organhandel m m).
Därför krävs fortsatt engagemang och förnyade insatser – såväl nationellt som på EU-nivå.
I ett anförande i Europaparlamentet under måndagen markerade också EU-kommissionären Ylva Johansson att det är en prioriterad fråga i hennes arbete.
"Det är en modern form av slavhandel och jag känner ett starkt stöd från Europaparlamentet för att ta striden mot dessa fruktansvärda brott", sa Johansson.
Bland de svenska Europaparlamentarikerna finns dessutom de som fortsätter Anna Hedhs arbete mot sexhandeln. Till exempel vill Heléne Fritzon (S) se en EU-rekommendation om att kriminalisera sexköp av människohandelsoffer.
Det är inget snack om att trafficking är ett stort europeiskt problem, som kräver mer polisiärt samarbete mellan EU:s medlemsländer.
I början av oktober gjorde Europol, i samarbete med flera europeiska länder, en samlad insats mot människohandeln. Under bara en vecka kunde man gripa 368 personer, misstänkta för människohandel. 249 potentiella offer identifierades – 61 av dem var minderåriga.
De representerar bara toppen på ett stort isberg, vilket understryker vikten av att både Europol och de nationella polismyndigheterna fortsätter att prioritera kampen mot den här ljusskygga och vidriga verksamheten.