Toppskiktet drar i från
Skillnaden mellan maktelitens inkomster och en industriarbetarlön har aldrig tidigare varit så stora som de är nu.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
LO har granskat inkomsterna för makteliten mellan 1950 och 2007. I denna grupp ingår 198 elitpositioner hämtade från tre olika elitgrupper - den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten.
Rapporten från LO visar att den genomsnittliga inkomsten för makteliten under 2007 motsvarade 18 industriarbetarlöner. 1998 var motsvarande siffra 12,5 industriarbetarlöner.
Det är framförallt toppskiktet i näringslivet, bestående av 50 verkställande direktörer, som drar ifrån. Denna grupp har fått kraftigt ökade inkomster i förhållande till en industriarbetare de senaste årtiondena.
Den ekonomiska eliten hade en genomsnittlig inkomst på nästan 51 industriarbetarlöner under 2007.
"Företagsledarnas inkomster stämmer inte alls överens med den ekonomiska situation som många företag är i idag. Samma direktörer som nu varslar anställda och ber om statligt stöd har haft en extrem utveckling av sina inkomster de senaste åren", säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh i ett pressmeddelande.
LO:s reaktion är befogad. Under en följd av år har Per Bardh och andra fackliga företrädare manat sina medlemmar till ansvar i lönebildningen. De har pekat på att alltför höga lönelyft riskerar att gå ut över företagens konkurrenskraft och jobben. Därför har vanliga LO- och TCO-medlemmar nöjt sig med löneökningar på 3-4 procent per år.
Men det kommer att bli omöjligt för de fackliga företrädarna att predika återhållsamhet och ansvarstagande, om toppdirektörerna belönar sig själva med betydligt högre lönelyft varje år. Det bäddar för tuffare avtalsrörelser och militantare stämningar.